Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I böjjan voro hans föreställningar 0111 mångt
ocli mycket helt andra än deras, men när
inspektörens flicka log mot honom så underligt lustigt
ocli gladt med sina bruna ögon och hvita tänder,
och då de hade lekar, som voro både nya och
roliga för lille Karl, så blef det en smal sak för
honom att sätta sig in i deras nöjen.
Det var ett ocli annat nytt och betagande
lian kom underfund med bland dem. Och lite
brådniogen och spekulerande som han var, kom
lian snart under fund med mycket mera nytt ocli
roligt, än livad de liittills liaft reda på. Ocli det
blef lek och ras i hölador och pä höskullar, och
lille Karl ocli inspektörens flicka voro alltid de
allra såtaste ocli bästa vänner i världen.
Så stark ocli tjusande kom det yttre lifvets
verklighet emot lille Karl, som lefvat mest i
fantasien, så att hans ömkänsliga samvete nästan
helt och hållet öfverrumplades. Rakt ifrån
le-karne i skogsdungen och på höskullen sprang han
varm och rödbrusig in till sin mors sjukbädd utan
att känna några svårare anfäktelser. Han mötte
hennes trötta blick med ett gladt och öppet
ansikte och förundrades själf öfver huru det var
möjligt. Men allra mest förundrade han sig öfver
att mamma, i stället för att bli ledsen och gifva
honom förmaningar, for med sin magra hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
