Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke ha blikvit någon sorg ak. Tvärtom, så mycket
lian körstod, borde dödsminuten vara ungekär den
allra gladaste stund en människa hade i likvet,
ty då ingick hon ju i den eviga saligheten, ocli
då kom Jesus själk i skinande kläder och återlöste
henne. Det där återlösandet borde ju vara det
härligaste någon kunde tänka sig, åtminstone
hissnade alltid lille Karls tankar när lian
funde-rade på det, och han såg då, såsom i den
illustrerade bibeln, himmelen öppnas och Guds
ansikte skina som solen ökver vackra moln i hvilka
hvita änglar höjde spetsiga vingar och knäppte
till bön långa, smala händer, medan andra änglar
blåste i basun, lofsjöngo och voro saliga.
Allt det där var så oändligt olika tillgången
vid mammas dödsbädd, så att han misstänkte det
körra var bara sagor. Där ljus och glädje, skön
musik och krid ocli försoning, — här ett mörkt
sjukrum, plågor, bleka smärtfulla ansikten, dof
tystnad eller högljudd klagan. Nej, inte blef han
klok på döden och återlösningen, inte, men
funderade öfver den gjorde han ändå ocli frågade
både pappa och syskonen 0111 den, utan att få
någon tillfredsställande förklaring. De visste
be-stämdt inte själfva huru det förhöll sig med
saken, när allt kom omkring, inte ens pappa så
gammal och klok han än var.
Det drog så länge ut med mammas sjukdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
