Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sprängdes ak knittrande, smittande glädje, som
hon icke vågade gikva kritt lopp. Först blek han
alldeles körvånad ökver hvad han erkor, det var
någonting så nytt och märkvärdigt att han icke
kände igen sig. Han körsökte se likgiltigt och
kallt på klickorna — och det kunde han med alla
andra, utom med den enda, hon ined de bruna
ögonen och de långa klätorna. Lille Karl var i
sjunde himmelen utan att veta hvarför. Det
rörde sig så underligt inom honom, och han tyckte
att han icke var riktigt vaken. Han sade icke
längre ett ord till sin kamrat, han körsjönk i
kun-deringar kör sig, men när klickornas
gymnastiktimme var slut, stannade han kvar och väntade på
sin långa syster kör att följas åt hem med henne.
Det var icke alla dagar lille Karl ville
spat-sera med sin syster på gatan, den unga manliga
fåfängan och tonen inom skolan stämplade sådant
som käringaktigt. Nu däremot var lille Karl med
all sin manlighet färdig att begå hvilken
käring-aktighet som hälst. Han väntade snällt på sin
syster utanför på gatan, och hon kom snart ut —
i sällskap med den brunögda och ett par andra
skrattande och pratande flickor.
De kände genast igen lille Karl, alla flickorna
hade naturligtvis tagit reda på livilka de två
gossarna voro, som sett på deras gymnastik; de
tittade långt på lionom, men den brunögda nogare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
