Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ändtligen gick Karl i sin tur med klappande
lijärta fram till katedern, där skolans myndige
rektor stod och rufvade på en hel hög nyskrifna
höstterminsbetyg. Han fick sitt berömliga i
uppförande, flit och uppmärksamhet, lät sitt betyg
halka ned i barmfickan och gick med stel
hållning, följd af hela skolans blickar, för att intaga
sin plats i ledet. Så följde en lång väntan tills
alla pojkar passerat revy. Karl skyndade sedan
på takten i afslutningspsalmen, så att lian alltid
var en lialk takt kramom kamraterna, ilade genom
Fader vår och Välsignelsen, höll’ väntansfull paus
med psalmboken fromt framför ögonen, som
spejade efter stunden, då han fick störta ut, och han
blef en af de allra första, som sprängde
skoldör-ren upp till den ljusnande morgonen. Så stark
och så samfäld var rusningen, att han likt en
för-laddtiing slungades vidare utför farstutrapporna af
trycket från de många otåliga bakom.
En knapp halftimme därefter satt han redan,
omklädd för resan och med den sista biten
frukostmat i munnen, mellan fårskinnsfällarna i
Val-kola-Mattis släde. Solen gick just upp öfver den
gamla gymnasiistaden, medan de åkte Storgatan
fram och passerade stadsporten. Samtidigt med
dem gingo alla gästgifveriets hästar ut åt olika
håll framför slädar med otåliga, liemförlofvade
skolpojkar, men Karl liade triumfen att vara den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
