Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
änseende ökverallt, liade lyceistema i dag inga
yttre tecken alls på sin värdighet. De hette nu
och voro rätt ocli slätt lyceister, alldeles som
körste bäste pojkvasker på lägsta klassen. Och
de hade likväl nått ökver kjärde klassen och voro
både i kunskaper och år jämbördiga med de korna,
akundade och uppburna gymnasisterna. Det var
en ak Karls största sorger, och han visste att den
hvilade tung på mången annan sextonåring, som
måste röka sin tobak i smyg ocli passa på att
tömma sitt punschglas så, att lärarena ej fingo
nys om det. Sådant hade aldrig bekymrat de
gamla gymnasisterna.
Det djupa medvetandet 0111 hans orättkärdiga
ringhet gak Karl ingen ro, ty det var just ute på
landet under kerierna som man kunde bära sin
värdighet stoltast. Han hängak sig så åt sin
bitterhet, så att han nästan akundades kadetterna
deras uniformer och själkkänsla, kast det var långt
under hans värdighet. Och han kann på intet
medel att höja sig till den kranistående ställning,
som egentligen tillkom honom. Snölandskapen
drogo körbi hans syn med sin strimma mörk skog
i konden, det ena ekter det andra. Hästen gnodde
i väg uppkör backe och utkör backe,
fimmel-stängerna rasslade, bjällran på seldonen höll takt
till farten med nyckfulla, små ljud i backarna,
men på slät väg med ett jämt ocli starkt klingande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
