Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl grep i ak alla krakter och hade stor möda
att hålla medarnas bakre ända uppe på isen. Karl
körstod snart Mattis manöver och gillade den
full-komligt. Nu kunde de lätt draga släden upp på
isen igen, när bara dess krämre hälkt befann sig i
vattnet. Sedan skulle de se till hvad de kunde
göra åt hästen. Det var tur att de icke åkt in
med släde och allt, ty då hade räddningen blikvit
långt svårare.
Om en stund hade Matti lyckats lossa fim-
melstängerna, och med ett raskt ryck kingo de
släden uppå isen. I en stor, svart vak ak om-
kring två kamnars längd låg hästen och pustade
och arbetade kör att hålla sig uppe. Så snart de
hade släden räddad, gick Matti körsiktigt kram till
vaken nära hästens hukvud, stampade på isen kör
att körsäkra sig om den höll och närmade sig
sedan kör att hjälpa sin raska vallack, där den
låg och krustade helt muntert i det iskalla
vattnet, alldeles som om den tagit ett vanligt som-
marbad.
Karl ville hjälpa, men Matti ropade till
honom att icke komma för nära iskanten. Det
hade han rätt i, det tjänade ingenting till att falla
in och bli genomvåt. Natten var kall nog annars.
Karl hade kommit från inåkningen med sin ena
fot en smula våt af vattnet i släden, som funnit
väg in i hans storstöfvel. Matti hade genast,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
