Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan regn och torka du behärska
och frost och solsken likt en gud?
Med nya svedj or, nya tegar
du tror dig nöden öfvervinna?
Förgäfves, Olof! Ej den flyr!
Likt mättad drake i sin håla
den sofver efter slutadt mål,
och då den vaknar, fruktansvärd
som förr, den kräfver nya rof.
Hvar vår skall sända nya skaror
till våra stränder, hvarje höst
skall ständigt kräfva större skördar.
Du tiger, — tänker i ditt sinne,
att vis af skadan hädanefter
du landet spar åt landets barn.
Än sen? — Ej hungerns drake släpper
så lätt ifrån sig koradt rof.
Ur folkets eget sköte bryta
beständigt nya källor fram,
likt dem, som djupt på bottnen gömda
med gåtfullt flöde evigt nära
den klara Vätterns lätta våg.
Försök den vilda fors att spärra,
som Vänern bär mot västerhaf,
och vattnet stiger, dränker landet
och finner dock till sist sin väg.
Ett utlopp höga gudar gifvit
af urtid ren åt folkens flod:
så hemskt, så vildt som Vänerns forsar
det brusar, rödt af gjutet blod;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
