Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i vågen speglat gap af guld,
hvars vimpel ofvan randigt segel
sig reste högt bland skog af master,
likt furan öfver björk och en;
nu är det vrak! Af blixten splittrad
är masten fallen; skrofvet brakar,
och genom bordens alla fogar
det vreda hafvet sprutar in.
Vid rodret står jag, skeppets styrman,
jag söker hamn i bränningsskummet.
Mitt folk i skeppet måste räddas,
jag offrar allt, att rädda dem!
Jag kapar masten, kastar lasten,
att lätta skeppet, kastar kastar
mitt eget barn i hafvets eld!
{vildt)
I blåa mareldslågor brinner
mitt barn! Jag ser det brinna! Vatten,
gif vatten! Elden släck!
(efter ett kort uppehåll)
Hvar är jag?
Gudar, gudar, hvilka kval!
{drager till hälften sitt saxsvärd)
Och tänka, att en stöt af detta
ger ro for evigt; drömlös sömn
ger slut på allt! På allt för alla,
för folket som för mig! — Nej, nej,
det får ej ske; i natt står striden!
Jag skall ju föra folket an
och Halfdan slå och ta förråden
och skaffa bröd åt alla munnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
