Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Impressionisten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vakna efter sin bleka vinterdvala. I den nedgående
eftermiddagssolen låg Helsingfors med svarta och
röda plåttak och tog eftermiddagslur för att om en
timme, när gasen tändes, vakna upp till kvällens
nöjen. I bakgrunden reste Uspenski katedralen — alias
ryska kyrkan — sin vackra, mildt röda
tegelbyggnad, som af afståndet laverades i luftigt blått
såsom på en idealiserad akvarell. Solen lyste på
dess hvita tak, därifrån snön aldrig smälte, — en
vacker symbol af religionens upphöjda frid.
Lökkupolen hvilade så lätt på det hela, som om den
hängt på en osynlig tråd, löpande uppåt från dess
spets och fäst någonstans högt uppe ofvan molnen.
Midt emellan oss och kyrkan blänkte
Runebergsstatyns breda kopparrygg, där han stod
flärdfri och trygg med blottad hjässa och ansiktet mot
öfvermakten, väntande pä soluppgången i
morgon... och åter i morgon.
Marck sjöng Kjerulf med passion, och i den
vemodiga vårskymningen gingo mina tankar till
säters vid bjällerklang och lokkesang.... men
egendomligt beklämda och tungsinta.
De andra hade icke häller den rätta
kaffestämningen efter en god middag. De stirrade också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
