Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mot hemmet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjal engång. Men pappa blef kvar inne i
tamburen och bolmade tobaksrök mot rutan. Hans
flintskalle glänste i taklampans sken, och genom
de öppna dörrarna slog i ett moln af imma
hemmets välkomsthälsning ut emot mig. Den kom i
en varm doft af julklappslack, skurning och
vörtbröd; och jag var särdeles känslig för den efter
min långa färd i kölden. Med förtjusning
igenkände jag sedan, starkare än alla andra, den
egendomliga lukt, som bara fans hemma på
Hanneberg, som var ingrodd i möbler och kläder, som
hörde till hemmet och till familjen, och som icke
fans annorstädes i hela världen. I den doften slog
min barndom mig till mötes med hemmets hela
trollkraft och innerlighet.
Mor kyste mig på munnen och drog sig helt
förvånad tillbaka.
— Kors i alla dar! Jag tror du fått
mustascher, Karl!
Systrarna trängdes kring släden för att få se
mig och mina mustascher, och när jag stigit ur,
fann jag till min outsägliga fröjd att mina
rimfrostmustascher icke smulto bort, utan läto fingrera
och vrida sig så mycket jag behagade. Jag snöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
