Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett vändt blad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamlas hägn och stilla vänskap. Det var
blodsfrändskapen, som ännu talade hos den gamla
generationen. Det var hans tants aldrig glömda,
varma vänskap för den aflidna modern, som,
förädlad under långa, ensamma år, vacker och
uppoffrande gick i arf på en däraf fullkomligt
oförtjänt son.
Den gamla satt år ut och år in i sitt
orubbade föräldrabo under stilla meditationer öfver
lifvets gång därutanför. Det nådde hit endast i form
af tidningar och med någon släkting, som då och
då aflade den gamla sitt besök. Hennes våning
med salong och gästrum doftade af blommor, —
äfven om de för tillfället icke blommade; af violrot
och kryddor, som kommit ur bruk. De enkla,
gamla möblerna mottogo, allvarliga och värdiga,
gästernas beundran, förfädernas konterfej smålogo
emot dem, och gumman själf lät hvarje
komplimang öfver sitt putsade, rara hem gå in genom
det ena örat och ut genom det andra.
Här i denna atmosfär af anspråkslös
aristokrati, blomdoft och gamla dagar hade han sin
vindskammare med ett gammalt skrifbord, en stor
soffa och fyra stolar, kommod, virkade gardi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>