Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blöder väl, fast intet vapen slamrar,
När striden står i hjertats tysta kamrar.
Nicander.
är hon från fönstret såg honom komma på sin
ståtliga häst, störtade hon utför den rangliga trappan,
barfotad och med håret i oordning, för att finnas
på sin vanliga plats i dörren, då han red förbi.
Ja, rigtigt, vid fattigstugan, som låg tätt invid
landsvägen, höll han in tyglarna, och hans blick sökte
henne. Men hon stod bakom dörren och log så
skalk-aktigt, ända tills hon märkte att han var i begrepp att
begifva sig bort igen, då tittade hennes mörka lilla
ansigte fram, och hon ropade sitt glädtiga: »God dag
Erik, dul Hvarför ropade du inte på mig? Jag har
väl annat att göra än att passa på dig, tänker jag.»
»Inte stort annat, efter hvad jag vet, Trine lill,
och i alla fall tycker du det är så roligt.»
Hon hade nu kommit fram och stod och klappade
hästen på halsen, tätt bredvid honom.
»Nå ja, det kan du väl ha rätt i. Men i dag vill
jag ha något rigtigt stor-roligt.»
»Hvad är det nu du hittat på igen?»
»Hör nu Erik»^ sade hon, med ett på en gång
bedjande och skälmskt uttryck i rösten, »du kan väl
médge att jag har bra tråkigt här, med alla de gräliga
fattighjonen derinne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
