Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon såg den unga enkan, redan nedhunnen på
den smala gångstigen utefter stranden och endast
stundtals synlig mellan albuskarna, vända sig mot henne
och nicka, och trygg för att varningen blifvit hörd,
fortsatte hon sorglöst sin väg framåt byn.
Emellertid vandrade -Elsa och Axel glada genom
parkanläggningen i elfbacken. Der funnos grottor och
löfsalar och träbänkar och mossbänkar, och Axel skulle
beskåda allt och beundra allt. Han var glad och yr
och hoppade framför henne som en ung råbock.
Slutligen blef badstället synligt.
»Men mamma, inhägnaden är ju alldeles nedfallen,
o,ch löfven, som sitta inflätade här, äro ju så torra som
om de setat här i flera år.»
»Nå ja, det gör ju ingenting. Stället är ändock
undangömdt bland friska löf. Endast de små foglarna
kunna se dig och inbilla sig att strömkarlen gör en
förmiddagsvisit på stranden.»
»Då borde jag likväl hafva min harpa på armen,»
sade Axel skrattande och lade af sin blus. »Men tror
du vattnet är mycket kallt, mamma?»
»Nog är det temligen kallt, men så är du ock en
modig gosse.»
»Det säger du bara för att få mig att gå ner,» sade
han skälmaktigt och såg på henne.
»Kanhända att jag nu hade denna lilla biafsigt
dermed, men jag tror verkligen att du är modig, och
att du är förståndig, det vet jag säkert. Derför, när
du nu vet hur vigtiga dessa bad äro för din helsa och
hur ifrig jag är att du skall begagna dem, så» . . . .
»Så behöfver du inte säga någonting mer,» sade
han och slog armarna om hennes hals. »Och nu en
kyss och så ut,» ropade han hurtigt, sedan afklädningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
