Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Långholmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, både för egen och andras del. Men det var
fåfängt att hängifva sig åt grubbel och gagnlös
klagan. Jag måste hoppas på framtiden, hur
löftes-fattig och hopplös den än stundom tedde sig för
mig i den ställning jag befann mig.
XXI.
Frigifningen.
Ibland trodde jag, att jag försonat mig med
mitt trista öde att för alltid vistas inom
fäugelse-murarna, att både få lefva och dö som en
liftids-fånge. Men nej, människan är icke född till
fångenskap, af hvad slag den vara må, utan till frihet,
och längtan ut till friheten blef mig stundom allt
för stark. Jag led ibland alldeles förfärligt vid
tanken på att ända till min dödsdag nödgas vistas
inom fängelsets kala murar, att alltid trampa samma
nötta fjät utan någon som helst utsikt till
förändring.
Jag hade ännu icke uppgjort räkningen med
lifvet. Jag vardt allt mera och mera led vid detta
eviga trampkvarnslif. Trettio år af detta lif var
mer än nog. O, huru lycklig jag skulle känna
mig, om jag blefve fri! Denna tanke låg
beständigt för mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
