Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(ELON
liksom jag, inte ha män att lefva på, de ha det nog
lika svårt som jag. Och ingen kan undra på om de
göra svaga arbeten. Det skall öfvermenskliga krafter
till att göra någonting dugtigt. ;
Ingen ohelsa i lifsåskådningen var medverkande
till Ernst Ahlgrens lifsleda: Tvärtom talar hennes
djupa kärlek till lifvet ännu ur hennes sista ord;
/ lifvet var mildt, var rikt och fullt af lyckomöjlig-
|
|
heter, fast det krossat henne, som »var för vek att
lefva»; människorna voro icke onda, tillvaron icke
" förtviflad; och det var med en tyst innerlighet, rö-
rande som ett sjukt djurs tacksamhet, hon mottog
hvarje grand af ömhet. Intet, som kunde lysa upp
i hennes inre mörker, afvisade hon; hon ville bli
fri från sin själs enda sjuka punkt; hon ville »slippa
dö», och det finnes icke ett ord i alla hennes med-
delanden, som röjer ringaste koketteri med hennes
eget tungsinne. Detta var tvärtom så väsentligt i
strid med hennes personlighet, att hon själf dömer
och behandlar det rätt, då hon kallar det en fix idé,
framkallad af lidandet. och slutligen alldeles obe-
roende af viljan.
Intet — således ej häller hennes egna uttalan-
den — kan förklara en sådan själssjukdom. Man
kan söka att följa dess yttringar, men själfva den
innersta orsaken, från hvilken de härledas, mäktar
man ej uppdaga; människonaturens hemlighetsfulla
djup tillhöra området för »det ovetbara». Det allt
mer växande själfanalyserandet, det febrila behofvet
af ombyte; bristen på öfverensstämmelse emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
