Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0
ning denna gång kunde föra henne förbi faran.
Der dikt, som iNäefe natten till den dag hon be-
slutat att dö, Förbrytarblod, är spenen ur ett
skälfvande hjärtas djup.
En sommarvistelse i G. af Göörstama hem och
på hösten i Stockholm skingrade för en tid tan-
karnes ihärdiga kretslopp kring dödshvilan som
det enda efterlängtansvärda, och, som en förströelse
från de tunga tankarne, skref hon under denna tid
lustspelet Teorier (efter hennes död omarbetadt af
Axel Lundegård till en komedi med annan titel).
Under hösten diktar hon också ur sitt innersta
Lifsleda. Där lefver i hvar rad hennes eget plågade
lif, om hvilket hon skrifver:
Dödens hand är hård, äfven när den icke slår;
hela mitt inre är som en enda blödande, skälfyanude
massa, blott för det lätta vidrörandet af denna hand,
söm skall: träffa oss alla — 22 Eh.och annan
sjelfmordstanke kommer ännu som en lång dyning;
minsta tillfällighet skulle kunna stjelpa mitt svaga
beslut att late.
Trenne bref — det första från sommaren 1887
och till hennes yngsta styfdotter — synas mig så
mångsidigt kännetecknande, att de här nästan fall
ständigt meddelas:
Barn — huru nära ha vi icke kommit Nara
på sista tiden! Du har utvecklats, du är en menni-
ska, och du förstår det som är menskligt. Hur jag
håller af dig! Hvarför? Derför att du icke begär
att jag skall lefva. Jag vill gå ibland er så länge
det fins ett arbete för mig. Jag vill älska er och
vara glad åt samvaron. Men när jag är riktigt trött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
