Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hus och hemliv under äldre järnåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Ett typiskt gravfält med bautastenar från äldre järnåldern. Det ligger vid Ryningsholm i Höreda socken i Småland. |
stomme av smala sparrar och tvärstänger, precis så som
taken på gamla bondgårdar i Sydsverge ännu äro gjorda.
Till stöd för detta tak voro på insidan av långväggarna
rader av lätta stolpar nedslagna i golvet. Då dessa i
allmänhet inte stått tätt, måste de upptill ha varit förenade
med vågräta bjälkar, som kanske vilade i klykor på
stolpändarna. Mot dessa »väggband» voro i så fall
tak-sparrarna stödda och troligen fastbundna eller naglade.
Det inre av ett sådant hus tedde sig väl mest som
insidan i en gammal skånsk ladulänga. Där var nog rätt
mörkt, först man tittade in, fast dagern säkert silade in
genom kortväggarnas av risflätning eller hopfogade stakar
bildade gavlar. Eljes kom nog ljuset huvudsakligen in
genom dörren. Någon särskild rököppning behövdes inte i
dessa hus, ty varken tak eller gavlar voro tätare, än att
röken från härdarna, som brunno på golvet, rätt väl slapp
ut. På det sättet såg det ut med rökledningarna i
skånska bondstugor ännu på Linnés tid, och våra dagars
Runösvenskar ha just på sistone mera allmänt börjat
bygga skorstenar — hittills ha de klarat sig utan.
Av gotländska och danska fynd att döma bestod en
dylik huslänga i regel av flera rum — som den ju ännu
gör i de långa, skånsk-danska gårdarna och på Runö.
Taket var gemensamt liksom långväggarna, men insatta
mellanväggar avdelade det väldiga, långsmala huset på några
ställen. I Danmark har man i flera fall kunnat iakttaga,
att en del av huset utgjort boningsrum, en annan fähus
och stall. I den förra finner man en omsorgsfullare
golvläggning av lera, sand eller kullersten samt härdar. I den
del av huset, där kreaturen stått, har man inte brytt sig
om att ordna golv eller eldstad.
Så ha nordvästra Tysklands bönder — och även
holländarna på vissa håll — bott ända in i våra dagar, folk
och fä under samma tak, stundom t. o. m. utan
mellanväggar! Tack vare noggrann städning och goda
ventile-ringsförhållanden kan det bli både snyggt och
hemtrevligt i ett dylikt hus, och den finare bostadsdelen med sitt
flisgolv och sina inbyggda sängar och bänkar, med den
flammande härden och det vackra, putsade husgerådet
ser dubbelt inbjudande ut mot den höga, mörka, ko- och
hödoftande ytterdelen av huset.
Om också järnålderns långhus inte voro så väl putsade
som våra dagars nordvästtyska bondgårdar, så kunna de
likväl ha varit trevliga nog, särskilt om de, som på Öland,
haft golv av kalkstenshällar eller legat på släta
kalkberget. Ett ordentligt gjort, stampat lergolv är inte heller
otrevligt, och i många gamla skånska kök kan man träffa
på kullerstenslagda golv, som äro skinande rena, om
också litet knaggliga att gå på.
Det var i alla fall riktiga bönder, som bodde i dessa
gårdar, folk som odlade säd — korn, vete och råg äro
kända från dylika hus i Danmark och Sverge — och hade
småväxta kor av inhemsk ras, högbenta grisar,
präktiga-ullfår och små, härdiga hästar. — Deras kvinnor spunno
ull och lin på slända och vävde till kläder och täcken på
enkla vävstolar.
I flera av de få öländska gårdar, som undersökts, har
man kunnat konstatera, att folket idkat smide, ja t. o. m.
själva tillverkat järn för husbehov av sjömalm, som
importerats från Småland. Det är typiskt, detta, att själva
järntillverkningen ännu är en hemslöjd, som bonden får
lov att kunna sköta.
Nära intill gårdarna lågo gravarna, rösen av sten resta
över den dödes aska; man blir småningom, under den
romerska järnåldern, ånyo mera frikostig mot sina avlidna.
Man börjar nu ånyo på sina håll att begrava sina döda
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 23 23:58:38 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0067.html