Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hjältedikter och sagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
På Ramsundsberget i Jäders socken, Södermanland, år denna
underliga bild inristad. Det år en illustration till sagan om
Sigurd Fafnesbane. Till vänster detalj av Sigurd, stötande
svärdet i ormslingan. |
senare, dalmålarna ritade ut bibelns gestalter i sin egen
sockens dräkt och med idel välbekanta drag —
annorlunda kunde de inte föreställa sig dessa förtrogna och från
barndomen välbekanta gestalter.
Allra märkligast som sagoillustration är måhända den
från iooo-talet härstammande Sigurdsristningen på
Ramsundsberget i Jäders socken i Södermanland. På en
klipphäll, som sluttar ned mot en bäck, är en 4,5 lång
drak-slinga inhuggen, i vilken det med runor står skrivet, att
en Sigrid Ormsdotter låtit bygga en bro på denna plats
för sin makes, Holmgers själ. Inskriften anger, att det
varit kristet folk som bekostat den. Men inuti slingan
ser man på rad en hel serie illustrationer till sagan om
Sigurd Fafnesbane, precis så som de två århundraden
yngre isländska uppteckningarna berätta den.
Nedanför ormslingan ser man först och främst Sigurd själv
stötande svärdet i slingan, som här får föreställa draken
Fafne. Inuti slingan ser man Sigurds häst, Grane,
bunden vid ett träd, i vilket fåglar sitta. Under trädet sitter
Sigurd och steker Fafnes hjärta. Han för vänstra handen
till munnen — vi minnas, hur han brände sig på steken
och slickade fingret, varigenom han fick förmågan att
tyda fåglalåten i trädet. Som följd härav högg han
huvudet av den falske Regin, Fafnes broder. Man ser
denne, som är smed, ligga huvudlös bland sina smidesverktyg.
Hela denna i sig själv rätt konstlösa tavla är ett
ypperligt bevis för, att svenskarna mot vikingatidens slut
allmänt kände Sigurdssagan. Ty varför skulle man
eljest avbildat den så här vid en landsvägsbro, om inte
för att de förbipasserande skulle ha glädje av den,
stanna, läsa inskriften och måhända bedja en bön för
Holmgers själ.
roo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 23 23:58:38 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0108.html
