Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Klosterfolk och klosterliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Denna bild, tagen från Värnhems klosterkyrkas tak, visar resterna
av klostret i konserverat skick, sådana de nu kunna beses. En
jämförelse med planen på motstående sida förklarar de olika
bygg-nadsresternas ursprungliga uppgift. |
stora, vackra refektoriet, munkarnas matsal. I samma
länga finna vi köket och värmestugan, de två enda rum,
som hade eldstäder. Västra längan var, som den östra,
alltid i två våningar; där fanns dels kyrkans förrådsrum,
dels lekbrödernas matsal och i övre våningen deras sovsal.
Man kunde passera från den ena längan till den
andra och från klosterrummen in i kyrkan utan att sätta sin
fot utanför den stängda fyrkanten. Till det ändamålet
gick en välvd gång längs alla längornas insidor runt om
klostret. Här i landet tvangs man att göra denna s. k.
korsgång till en sluten korridor med fönster inåt gården,
men söderut är den alltid en öppen båggång med vackra
pelare och valvbågar mot den lugna, ofta grönskande
klostergården. Värnhems eller Alvastra kloster ha därför
aldrig haft en så inbjudande och idyllisk prägel som
många av deras sydliga syskon. Likväl måste t. ex.
Värnhems gård ha sett mycket prydlig ut, ej minst tack vare
den vackra, åttkantiga brunnspaviljongen, lavabo, som
låg mitt för refektorielängans insida. Här skulle
munkarna tvätta sig före och efter måltiderna.
Lador, ladugård och andra för hushållet behövliga
byggnader lågo utanför klausurens västra sida. Utanför
östra längan, där vanligen klosterträdgården var anlagd,
hade abboten sin bostad, vanligen i ett särskilt hus, och
i närheten låg även klostrets sjukstuga.
Åt ekonomisidan, ej sällan i närheten av kyrkans
västra ingång, låg gäststugan. Alltsammans var f. ö. på lagom
avstånd omslutet av en mur med en särskild
portvakts-byggnad vid den enda ingången.
Livet i ett cistercienserkloster går sin jämna,
regelrätta gång, dag ut och dag in, år efter år.
För den, som efter eget eller föräldrarnas val utsetts
att bli munk, kommer först en läro- och prövningstid,
då det skall utrönas, om han lämpar sig att upptagas i
orden som »kormunk» eller bara som »lekbroder» —
eller inte alls upptagas.
18 år skulle man vara, innan man mottogs till
prövning. Endast i sådana länder (såsom Friesland och
Livland), där vuxna sällan gåvo sig i kloster, hade man rätt
att taga emot 15-åriga gossar. Postulanten, som den
sökanden kallades, skulle vara av äkta börd (undantag
kunde beviljas av ordens högsta styrelse, generalkapitlet)
och dessutom skulle han vara av sådan
kroppsbeskaffen-het, att han icke har behov av att äta oftare än två gånger
om dagen.
En vecka uppehåller sig postulanten i gäststugan. Det
är en föreskriven betänketid. Därefter införes han
högtidligen i kapitelsalen, där han i munkarnas närvaro
avlägger lydnadslöfte till abboten och iklädes novisdräkt.
Novis kallas han under sitt prövoår. Han är då klädd i
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 23 23:58:38 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0173.html
