Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eleganta herrar och damer på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den äldsta Vasatidens smycken äro, såsom det
framgår av flera hår avbildade porträtt, stora
men relativt enkelt arbetade. Vid ifoo-talets
slut tar juvelerarkonsten ett stort steg framåt.
Infattningarna bli i sig själva små konstverk,
såsom på det här avbildade, ur den kungliga
skattkammaren härstammande hängsmycket,
som tillhört drottning Maria Eleonora. De
gamla riddarkedjorna levde kvar i form av
ordenskedjor. Karl IX bar en av honom
instiftad, mycket kortlivad orden, som efter det
på densamma förekommande hebreiska
Guds-namnet benämndes Jehovaorden.
halsen till ett allt större och styvare pipkrås, som vid
århundradets slut hår formen av ett riktigt hjul. Denna
prydnad har ända in i våra dagar bibehållits som
prästkrage i Danmark.
Den spanska dräkten höll sig sedan med relativt små
förändringar vid makten ända till dess den, under
inflytande av den franska smakens segertåg inemot mitten
av 1600-talet fick vika för ett nytt herrmode.
Den tidigare, tyska smakriktningen under ijoo-talet
lade an på att pryda dräkten med stora, på långt håll
synliga och ur metallvärdets synpunkt lödiga smycken,
såsom kedjor och medaljer, bälten av drivna eller
ciselerade och förgyllda silverplåtar, samt därjämte med
tunga broderier i guld- och silvertråd och påsydda
juvelknappar, infattade i bandrosor. Även i detta hänseende
skiljer sig det mera diskreta, spanska dräktskicket från
sin företrädare. De tunga kedjorna och medaljerna
ersättas för damernas del av pärlsnören och konstnärligt
arbetade, av många ädelstenar sammansatta broscher.
Herrarna bära överhuvudtaget mindre smycken än förr,
och när de förekomma, är det snarast som dyrbart
utförda tillbehör till dräkten, t. ex. knappar, hattband
och värjgehäng. Ett undantag utgöra de av kungliga eller
eljest högförnäma personer burna ordenskedjor, som
beteckna medlemskap i någon av de vid denna tid på
kontinenten och i England blomstrande riddarordnarna,
t. ex. Gyllene Skinnet eller Strumpebandsorden.
Till den manliga ståten höra ännu, som redan under
forntiden, vackra och dyrbara vapen; värja och dolk
ingå i den dagliga dräkten, ej sällan som sammanhörande
257
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
