Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska varor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I vårt nuvarande
Kommerskollegium finnas och brukas ännu
många ståtliga möbler och
prydnadssaker från gamla tider. Det
är både imponerande och
glädjande att titta in i detta ärevördiga
ämbetsverks sessionsrum, där
kameran i ett enda skott kan fånga
ett hörn som detta. I bakgrunden
Karl XII (Kristina och Karl XI
hänga på andra väggar i rummet),
den präktiga ordförandefåtöljen i
rik svensk rokoko, den gamla
jordgloben från 1750-talet — allt
vittnar om den lyckliga, obrutna
utveckling, som Sverges styrelse
likaväl som dess näringsliv kan se
tillbaka på genom århundraden.
Mera rena nyheter saknas ej. Inte för ingenting hade
kommerskollegium, som övervakade näringslivet på
dessa områden, fram emot mitten av 1730-talet givit
privilegier åt närmare 150 nya fabriker av skilda slag.
Därför anser man sig, utan att i otillbörlig grad hämma
förbrukningen, kunna förbjuda import ej blott av
barnbollar, pipor, skallror och trummor för barn —
därmed börjas bokstaven B i förteckningen — utan också
så stora förbrukningsartiklar som alla slags band, dosor,
(ända från sådana av elfenben till dito av mässing, järn,
stål och trä), glas (dock undantagandes buteljer,
spegel-och fönsterglas) handskar (undantag: vita samt ryska
bälghandskar), kvarnar (till peppar, kaffe, tobak, malt,
vete etc), kakel, vita och målade, krukor och lerkärl av
allehanda slag, porslin, oäkta »eller Delfts gods af hwad
Sort det wara må», lärfter, »tryckta och couleurte»,
näsdukar av siden, bomull, ylle eller linne, allehanda
sidentyger (dock med undantag för vissa enfärgade kvaliteter)
396
socker, skåp, stolar, »gueridoner», »skrivkabinetter», och
bord av alla slag samt en del andra finare möbler, »Rappé
Tobak» och »Tobaks Stielkar» (som brukades till snus),
tapeter av alla slag, tvål, spetsar av alla slag och, bland
de sista rubrikerna, vagnar och »örhängen af glas och
Wax samt oäckta stenar».
Allt sådant och mycket mera ansåg man att Sverge
självt kunde förse sina invånare med.
Det är nu visserligen sant, att denna förordning,
liksom så många andra under denna på ekonomiska uppslag
och försök så rika tid, aldrig blev i sin helhet tillämpad
cch ofta i det följande förändrades. Men det som för
hela kulturtillståndet är betecknande är, med vilka
förhoppningar och anspråk på svensk företagsamhet och
skicklighet den skrevs.
Mellan 1720 och 1770 försökte först Mösspartiet, så
Hattarna och sist åter Mössorna att förvandla
bonde-och krigarlandet Sverge till en nation, jämförlig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
