Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Äldre föreställningar om materiens väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
först översatts till pilpay-språket, därifrån till arabiska,
därifrån åter till persiska och slutligen givit material till
den franska texten.
Redan omkring år 1600, hade västerlandets kemi
långt överträffat den indiska, så att sedermera
kunskapen i kemi gick från Europa till Indien.
Såsom ovan nämnts hade såväl alkemisterna, som
huvudsakligen sysslade med metallförvandlingen, som också
iatrokemisterna, som använde kemien i medicinens tjänst,
och även andra kemister, som voro sysselsatta med
metallurgiska och andra industriella arbeten, framställt ett
stort antal nya kroppar, till största delen syror, baser och
salter. De flesta av dessa voro lösliga i vatten och ansågos
därför innehålla en gemensam beståndsdel som helt enkelt
kallades salt. De olösliga kropparna ansågos likaledes
innehålla en gemensam beståndsdel som kallades ”jord”.
Men utom dessa funnos en hel del kroppar, såsom
svavel, oljor och fett-arter, vilka ej lösas i vatten och
som i motsats mot jorden äro brännbara. Dessa ansågos
innehålla en gemensam beståndsdel, som kallades svavel.
Man hade sålunda utom de gamla aristoteliska
elementen åtskilliga nya kroppar, som ofta kallades principer,
och dessa voro den metalliska principen kvicksilver, samt
dessutom salt och svavel. Det olösligas princip var det
välkända ”elementet” jord.
Dessa meningar härskade, oaktat förnuftigare åsikter
uttalats upprepade gånger, långt in i den nya tiden, såsom
man kan finna av följande sammandrag av den lärobok i
kemien som 1712 utgavs av Urban Hjärne, föreståndaren
för det 1683 av Karl den elfte inrättade statslaboratoriet.
Denna första svenska lärobok i kemi kan anses som en
god sammanställning av dåtidens förhärskande åsikter
inom kemien.
Hjärne (1641-1724) talar först om de fyra aristote-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
