Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Äldre föreställningar om materiens väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
togs uppstiga ur jordens inre och som förmodades vara
detsamma som saltsyra. Det är ju ej osannolikt att denna
åsikt ursprungligen varit grundad på den iakttagelsen,
att åtskilliga sura ångor uppstiga ur remnor i
jordskorpan i vulkaniska trakter. Dessa ångor innehålla stundom
också saltsyra, men det vanliga är vätesvavla,
svavelsyrlighet och kolsyra. Vidare finner man också att svavel
stundom avsättes ur vulkaniska utdunstningar och detta
har väl varit anledningen till antagandet, att den
”allmänna syran” skulle ge upphov till svavel. Men fullkomligt
fantastisk är meningen att saltsyra tillsammans med
petroleum skulle bilda detta svavel. Ännu mera fantastisk är
Hjärnes föreställning om havsvattnets bildning av
utdunstningar från planeterna och månen.
Och dock är Hjärne en av de bästa framställarna av
dåtidens kemi. En stor del av alkemisternas skrifter äro
fullkomligt obegripliga, en del innehåller mystiska
föreskrifter, i vilka man dock trott sig kunna finna något
förnuftigt innehåll. Orsaken till den stora oklarheten låg
i tidsandan, som behärskades av den skolastiska
filosofiens hårklyverier och spetsfundigheter.
Uppfattningen om de tre principerna delades likväl
ej av alla dåtidens kemister, såsom framgår av följande
hårdhänta kritik av Hjärnes företrädare Kunkel (1630–
1702). Han skriver i sitt ”Laboratorium chymicum”, som
offentliggjordes efter hans död: ”Jag, gamle man, som it
sextio års tid sysslat med kemi, har ännu aldrig lyckats
upptäcka det ”fixa svavlet” eller hur detta ingår i
metallernas sammansättning. Filosoferna äro sinsemellan av
olika mening angående detta svavel, så att den ena
därmed menar någonting helt annat än den andra. Man kan
ju därpå svara, att var och en har friheten att döpa sitt
eget barn så som han vill. Jag delar denna mening; om
ni så önskar, skall ni gärna för mig få kalla er åsna för
2-Arrhenius, Kemien och det moderna livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
