- Project Runeberg -  Kemien och det moderna livet /
32

(1919) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Grundläggandet av den vetenskapliga kemien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32
Förenämnda sats av Dalton kallas ”lagen för de
multipla proportionerna”.
Dalton nöjde sig ej med att bestämma de relativa
vikterna av ämnen, som ingå i gasformiga föreningar,
utan undersökte även sammansättningen av andra
kroppar, såsom socker, ammoniumnitrat, svavelsyra, kalk,
magnesia, natron, kali, föreningar av järn och av andra
metaller, samt utrönte på detta sätt deras föreningsvikter.
Daltons bestämningar äro ej synnerligen noggranna,
och det är intet tvivel att han justerade dem med hjälp
av sin teori ett mycket svårt fel, men han hade
likväl lyckats att för sin samtid klargöra att hans
föreningsvikter, eller, som vi nu säga, atomvikter, äro av
grundläggande betydelse för kemien. En hel del av
denna vetenskaps idkare tog därför till sin uppgift att
noggrant bestämma dessa atomvikter. Bland dessa var
den ojämförligt främste vår store landsman Berzelius
(1779-1848), som främst bland sina storartade arbeten
satte det att med största möjliga skärpa fastställa
atomvikterna. Han gjorde också epok i kemiens historia och
var såsom ingen före eller efter honom en lång tid den
obestridde mästaren inom sin vetenskap. Genom hans
arbeten påvisades att Daltons åskådning är av
fundamental betydelse.
Såsom förut nämnts, är förutsättningen för en
kemisk analys av i naturen förekommande kemiska
föreningar den, att de alltid skola ha en bestämd och
oföränderlig sammansättning. Denna åsikt, som är en
nödvändig följd av Daltons uppfattning, bestreds någon tid
av den framstående franske kemisten Berthollet, som
emellertid motsades av hans i Spanien verkande landsman
Proust. Denne senare fick slutligen rätt och därigenom
hade ett kraftigt stöd givits åt den nya atom-teorien.
En upptäckt inom gaslagarnas område, som också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 27 00:14:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemien/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free