- Project Runeberg -  Kemien och det moderna livet /
73

(1919) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Verktyg, metaller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73
järnets syreföreningar. Troligen har järnet först
framställts i Afrika på det enkla sätt som där ännu brukas
bland negrerna. Sedermera ha bättre metoder ända till
våra dagar uppfunnits för att framställa järn, som med
rätta kan kallas metallernas konung. Järnet efterträdde
bronsen inom den klassiska antika världen, sedan denna
härskat endast omkring 800 år. Hos oss i Skandinavien
slutade bronsåldern först omkring 500 år före vår
tidräknings början. Järnindustrien utvecklades redan tidigt
i Indien till en synnerligen hög ståndpunkt. Därom
vittnar bland annat den 7,4 meter långa och 6,5 ton vägande
järnpelaren i Kytub nära Delhi från 400-talet (se
titelplanchen) Järnet utmärker sig genom de förträffliga
egenskaper, som dess legeringar hava. De enklaste av dessa,
kända lika länge som järnet, innehålla små mängder kol.
Järn, som innehåller mindre än 0,45 proc. kol kallas mjukt
järn, emedan det ej i nämnvärd grad låter härda sig genom
plötslig avkylning. Däremot är det i hög grad smidbart.
Härdat järn kallas stål. Maximum av härdbarhet
inträder vid 0,9 procents kolhalt. Stålet är också smidbart
i värme. Stiger kolhalten över 2 procent, upphör
smidbarheten och järnet kallas då tackjärn.
Järnet bearbetning har i mycket hög grad befordrats
genom svenska mäns arbeten. Bland de 39 forskare på
järnindustriens område som den framstående
specialisten på detta område sir Robert Hadfield uppräknar
såsom verksamma under tiden från 1600 till mitten av
förra århundradet, äro ej mindre än 9 svenskar,
nämligen Louis De Geer, Em. Swedenborg, G. Brandt, Sven
Rinman, A. F. Cronstedt, Thorbern Bergman, C. W.
Scheele, J. G. Gahn, och J. J. Berzelius. Sverige
producerade också på 1700-talet mera järn än något annat
land. Denna höga ställning överflyglades likväl snart av
England, som sedermera överträffats av Tyskland, vilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 27 00:14:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemien/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free