Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Verktyg, metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
gan har i detta avseende en motsatt inverkan mot kisel.
Vid ringa kiselhalt, eller vid närvaro av mangan, stelnar
järnet till så kallat vitt tackjärn, som håller kolet i
lösning även efter stelnandet. Det är mycket hårt och kan,
i motsats mot det grå tackjärnet, endast med svårighet
bearbetas med fil. Det är också mindre lättflytande
och därför ej så lätt att gjuta. Utom ovan nämnda
ämnen finnas i tackjärnet fosfor och svavel, som ej
nämnvärt minska gjutjärnets goda egenskaper utan i vissa
avseenden äro gynnsamma.
1
För att nu framställa smidesjärn eller stål ur
tackjärn, måste dess kolhalt nedsättas. Detta sker genom en så
kallad färskningsprocess, varvid manganet, kiseln och
kolet förbrännas. Om man vill borttaga svavlet och
fosforn måste slaggen vid färskningen vara ”basisk”, det
vill säga innehålla jämförelsevis litet kiselsyra och dess
mera kalk eller järnoxidul. Vid Bessemermetoden
klädes ”konvertern”, i vilken färskningen sker, därför med
ett kalkfoder. De basiska beståndsdelarna i slaggen binda
då de genom oxidation av svavel och fosfor uppkomna
svavel- och fosfor-syrorna. Då större mängder
svavel endast med svårighet på detta sätt kunna bortskaffas
vid färskningen, användes redan vid masugns-processen
basisk slagg och hög temperatur för att avlägsna det
mesta svavlet, då detta förekommer i större mängd. Då
fosforsyran har stort värde såsom gödningsmedel,
tillvaratager man den vid färskningen uppkommande
fosforsyrehaltiga slaggen.
Genom att ej driva färskningen längre än till en
viss gräns kan man kvarhålla en tillräcklig del av kolet
för att få stål. Eljest kan man framställa stål genom
tillsats av kol till smidesjärn.
Det återstår att nämna några ord om järnets
viktigaste legeringar. En legering av järn och silicium, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
