Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Kiselsyrans kulturvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
ratur, omkring 500 grader). Sillimanit jämte kiselsyra
ingår därför i det äkta porslinet, och i eldfast tegel samt
i allmänhet i keramiska produkter, som bränts vid hög
temperatur.
De viktigaste glassorterna äro blandningar av dessa
silikat jämte kiselsyra. Allt efter de egenskaper som man
önskar hos glaset, ändrar man dess sammansättning. Det
enklaste glaset är en stelnad smälta av kalifältspat som
innehåller sex molekyler kiselsyra (SiO2) på en molekyl
aluminiumoxid (Al½ O) och en molekyl kaliumoxid K, O.
Detta glas användes för fabrikation av glaspärlor. Om
i detta en molekyl aluminiumoxid ersättes av en molekyl
kalk (Ca O), erhålles en glassort, som kallas böhmiskt
glas (6SiO2,CaO,K₂O). Ersättes återigen i detta en
molekyl kaliumoxid med en molekyl natriumoxid (Na₂O)
erhålles så kallat franskt glas (6SiO2,CoO,Na₂O).
Utbyter man åter i det böhmiska glaset en molekyl kalk
(CaO) mot en molekyl blyoxid (PbO), får man
kristallglas (6SiO,,PbO,K₂O). Dessa, ävensom blandningar av
dem, utgöra de vanligaste glassorterna. Ofta nedsättes
kiselsyrehalten, så att endast 5 molekyler Si O₂ ingå för
varje molekyl alkali, man får då glas av lägre
smältpunkt.
Kiselsyra låter smälta sig till ett glas, som högt
skattas för dess utmärkta fysiska och kemiska egenskaper.
Boys drog trådar därav. Dessa användas mycket till
upphängning av magneter m. m. i fysiska instrument, emedan
de sakna så kallad residuell torsion. Om man vrider en
kropp upphängd på en metalltråd eller en glastråd ur dess
jämviktsläge och sedan låter denna kropp återgå till
jämviktsläget, så gör han det ej genast utan först efter
mycket lång tid. Denna för fysikern ovälkomna egenskap
vidlåder ej kvartstrådar. Det var den engelske fysikern
Vernon Boys, som införde kvartstrådar för bruk i fysiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
