Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jordskorpans kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
frigjorda baserna, som åstadkomma den alkaliska
reaktionen, sura karbonat, som äro jämförelsevis lättlösliga. Ett
stort antal försök ha utförts angående lösligheten av
åtskilliga mineral i rent vatten och sådant som innehåller
kolsyra. Redan 1848 funno S. B. och R. E. Rogers att
pulveriserat hornblende som under 48 timmar behandlats
med kolsyrat vatten blivit upplöst till en procent.
Liknande försök av R. Müller (1877) visade att pulveriserad
kalifältspat, efter sju veckors behandling med kolsyrat
vatten, till detta avgivit 1 3 procent av sin kalihalt, däremot
endast 0,14 procent av lerjordshalten och 0,155 procent av
kiselsyrehalten. Det är tydligt att sagda inverkan har den
påföljd att en del av fältspaten, som innehåller kali,
lerjord och kiselsyra, omvandlas i en produkt som innehåller
blott lerjord och kiselsyra jämte vatten som upptagits
under försöket - denna produkt är kaolin. Av andra
fältspater bildas bauxit eller laterit, i det att även kiselsyran
frånskiljes så att endast lerjordshydrat uppblandat med
järnoxidhydrat återstår. Denna sistnämnda substans ger
lateriten, som ymnigt förekommer i varmare länder, dess
starka röda färg. Bauxiten är ett viktigt mineral, som
utgör det huvudsakliga råmaterialet för
aluminiumtillverkningen. De ämnen som enligt Müller starkast
uttvättas ur silikaten äro kalk, magnesia och järnoxid, som
nedföras lösta i form av sura karbonat uti vattnet, varur de
sedermera utfällas och slutligen bilda lager av kalksten,
dolomit och myrmalm. Dessa försök voro utförda med
oligoklas, hornblende, olivin och serpentin. Genom
försök med pulver av apatit påvisades att betydande mängder
(omkring 2 procent) såväl av fosforsyra som av kalk
utlöstes av kolsyrat vatten. Likaså löstes järnoxid ur
magnetisk järnmalm till mellan 1 och 2,5 procent. Vid alla
dessa försök varade inverkan under sju veckor.
Följden av det kolsyrehaltiga regnvattnets inverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>