Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Malmer och fossilt bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Torv från Laxå
»
Fuktighet Askhalt Brännvärde
24 proc. 7.2 proc. 3550
Ankarsrum... 18 »
Brunkol, Mariebriketter 10
Skånska kol, Skromberga II
«
» Höganäs N:01
Stenkol, skotska
Newcastle..……….
Antracit
Gasverkskoks ....
Petroleum, amerikansk
från Baku
-
«
2.0 »
4530
» 6
»
6350
»
19.6
4950
10.4
» 5.6
6190
2.2
3.1 »
7480
I.4
2.9
7670
0.7
»
4.6
«
8660
5.0
8 »
7000
«
10300
10000
Som av denna tabell synes, blir kolens
brännvärde desto högre ju längre förkolningen gått. De skånska
kolen, som i likhet med en del brunkol, tillhöra den
mesozoiska tidens bildningar, stå dessa också nära i brännvärde
och fuktighet.
Sist i tabellen står det flytande bränslet upptaget.
Detta har ett synnerligen högt brännvärde på grund av
den höga halten av väte, omkring 14 procent, och
frånvaron av fukt och aska. Detta bränsle, som huvudsakligen
består av kolväten, har ju också funnit allt större
användning.
Den vanliga amerikanska bergoljan kom förr från
Pennsylvanien. I denna tillhöra kolvätena till ojämförligt
största delen den grupp vars enklaste representant är
sumpgas, CH. Dessa kolvätens kemiska formel är Cn H2n+2
där n betyder ett helt tal, och de kallas med ett gemensamt
namn paraffiner. I rysk och kalifornisk bergolja
förekomma såsom huvudprodukt kolväten av formeln Cn Han,
som således hålla mindre väte än motsvarande
kolväten i den amerikanska bergoljan. Dessutom finnas
i alla bergoljor små mängder av kolväten tillhörande ben-
11-Arrhenius, Kemien och det moderna livet.
20,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
