Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Vattnens och luftens kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL VIII.
VATTNENS OCH LUFTENS KEMI.
Det i kemiskt avseende viktigaste bland alla i
naturen förekommande ämnen är vattnet. Det täcker också
tre femtedelar av jordens yta i form av hav och utgör
såsom vattenånga en av luftkretsens allra viktigaste
beståndsdelar. Ur denna kondenseras den i form av moln
och faller ned på jordytan betingande all växtlighet på
densamma och långsamt ombildande den fasta
jordskorpan.
Ur luften medtager regnet små mängder av de däri
befintliga gaserna, bland vilka syrgasen och kolsyran ha
den största kemiska verkningskraften. Såsom vi i ett
föregående kapitel omnämnt, löser det kolsyrehaltiga
regnvattnet ut åtskilliga beståndsdelar ur klippgrunden och
för dem ned till havet. Därvid äga åtskilliga
omsättningar rum under vattnets silande genom jordlagren. Ur
dessa utlösas åtskilliga salter, huvudsakligen kalksalter,
med hjälp av kolsyran. Slutligen föras dessa salter ut i
världshavet eller till salta insjöbäcken, som sakna avlopp,
såsom Kaspiska havet, Aralsjön, Stora saltsjön och Döda
havet. På samma gång medsläpas mekaniskt en stor del
grus och slam, som avsätter sig utanför flodmynningarna.
På vandringen mot havet ändras småningom
karaktären av de salter som finnas lösta i vattnet. I allmänhet
tilltar salthalten allt mer ju flera jordlager
genomströmmats. Ur den odlade jorden upptagas svavelsyrade salter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
