Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Vattnens och luftens kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
havet
Kaspiska Kara- Döda
boghas h. N.
Döda h.
S. 300 m.
Kalcium, Ca
-
2.29
4.73
6.64
Magnesium, Mg
5.97
15.83 13.28
15.92
99.97
100.00 100.00 100.00
I.294
Total salthalt, proc.
28.50 19.22 26.00
Den väsentliga skillnaden mellan salterna i
Karaboghasviken och i Döda havet är den nästan fullständiga
bristen på sulfat i det senare, vilken brist ersättes av
klorider. Däremot saknas kalksalter i den förra, medan
de rätt ymnigt förekomma i Döda havet. I båda fallen
saknas karbonater. Påfallande är också den stora
bromid-halten i Döda havets saltmassa.
De saltmassor som avsätta sig vid avloppslösa
sjöar ha naturligtvis en sammansättning som är beroende
på sammansättningen av saltvattnet i dessa sjöar. En
del av dessa torka fullständigt ut under sommaren, så
exempelvis i många fall i Nevada och Kalifornien i
Nordamerika. Ur soda-sjöarna vid Ragtown i Nevada
utkristallisera nästan uteslutande neutralt och surt
natriumkarbonat, förorenat av 2 à 3 procent koksalt och
natriumsulfat, omkring hälften av vardera. Huvudmassan består
av saltet trona, Na,CO,,NaHCO3,2H₂O. Detta salt
utvinnes i stor skala vid några av dessa sjöar såsom
vid Owens Lake i Kalifornien. På samma sätt utnyttjas
några sjöar i Kalifornien för tillgodogörande av borax,
som kristalliseras ut ur dem. De matas enligt Becker
sannolikt från källor av vulkaniskt ursprung i deras närhet,
vilka innehålla ej blott borsyra utan även
ammoniak-föreningar såsom karakteristisk beståndsdel. Detsamma är
förhållandet med de vulkaniska ångorna vid åtskilliga
fumaroler i Toskana, vilkas produkter utnyttjas av
industrien. Vattenångorna därifrån användas också för
drivande av ångmaskiner. Även i åtskilliga andra heta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
