Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Vattnens och luftens kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
* av elektriska lampor. Utom de förut nämnda gaserna
finnas små mängder av vattenånga och kolsyra i luften.
Kvävet i luften har under den sista tiden fått stor
betydelse för industrien, i det att man lyckats binda
detsamma i form av salpetersyra eller ammoniak eller
kalkkväve vilka äro av synnerligt stort värde för lantbruket
och industrien. Kvävgasen själv anses, liksom alla andra
luftbeståndsdelar, ej ha något värde, eftersom den
förekommer överallt i luften och därför kan uttagas i vilken
mängd som hälst i det att nytt kväve ständigt strömmar
till allt eftersom det förbrukas. För att vinna rent kväve
ur luften, tages syret bort därur medelst reducerande
ämnen, t. ex. fosfor.
Syret är också av största vikt för kemiska
processer på grund av dess syrsättande egenskaper. Dessa
utnyttjas i ett stort antal industrier. Då syrgasen endast
till 21 procent ingår i luften och det i många fall är av
värde att ha en mera koncentrerad syrgas, tillverkas
numera sådan genom avkylning av luft, då syrgasen skiljes
ut som vätska vid högre temperatur än kvävet. På detta
sätt kunna de båda gaserna delvis skiljas från varandra
och sålunda koncentreras.
Vattenångan och kolsyran i luften äro av den allra
största vikt för växtligheten och därmed för livet på
jorden. Detsamma gäller också syret.
Man har i luften påvisat små mängder av andra
gaser såsom vätgas, som troligen alltid tillhört luftkretsen.
I de högsta luftskikten bör vätgasen spela en
övervägande roll. Även kolväten och koloxid samt
svavelsyrlighet finnas i luften, till vilken den sistnämnda förts
genom förbränning av svavelhaltiga kol.
Elektriska urladdningar i luften åstadkomma
bildning av ozon, salpetersyrlighet, salpetersyra och
ammoniak. Dessa gaser som endast förekomma i ringa mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
