Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Elektriciteten och kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
ett stort antal kemiska processer, bland vilka
tvålfabrikationen intager det främsta rummet. Vid denna får
natronlut inverka på fett, då glycerin och tvål bildas.
Vill man erhålla såpa i stället för tvål, skall man
taga kaustikt kali i stället för natron. Kalit framställes
ur klorkalium, som man erhåller från saltlagren i
Tyskland och Elsass, på samma sätt som natronet av koksalt.
Av klorkalium i alkalisk lösning beredes också genom
elektrolys kaliumklorat, som användes för beredande av
tändsatsen på tändstickor. Även denna fabrikation är
starkt representerad i Sverige.
Synnerligen viktig är också framställningen på
elektrolytisk väg av de lätta metallerna såsom kalium,
kalcium, magnesium och särskilt natrium och aluminium,
som äro av den största betydelse för industrien såsom
ovan omtalats (s. 97—99).
Den efter framställning av alkalimetallerna mest
uppseendeväckande användningen av galvaniska element
var produktionen av den elektriska ljusbågen (1813) som
efter upptäckaren kallas Davys båge. Vid festliga
tillfällen åstadkom man under förra århundradet elektriskt
ljus med hjälp av galvaniska element, särskilt
bunsenelement, till dess införandet av dynamomaskinerna
ställde ett vida bekvämare och billigare medel till förfogande.
I ljusbågen når temperaturen upp till omkring 3,500
grader, och vid dessa höga värmegrader förlöpa en del
kemiska processer som ej kunna realiseras vid vanlig
temperatur. Även genom upphettning av kolstycken
medelst elektrisk ström kunna höga temperaturer nås.
Därav har man begagnat sig för tillverkning av en hel
del nyttiga produkter, såsom slipmedlet karborundum,
siliciumkarbid (SiC) upptäckt av amerikanen Acheson
1891. Denna beredes av koks och kiselsand, till vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
