Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Färgämnen, luktämnen och läkemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
mien utskrev därför ett betydande pris för den, som
kunde angiva en metod att ur koksalt framställa soda.
Läkaren Leblanc (1742-1806) löste detta problem 1791 och
en fabrik anlades 1793. Men i den revolutionära tiden
konfiskerades denna av ”välfärdsutskottet”, varigenom
sodaindustrien ödelades i Frankrike. Den överflyttade
till England där den första sodafabriken grundlades av
Muspratt 1824. Leblanc dog i elände på ett fattighus
1806.
Vid denna tid framträdde en annan faktor av större
betydelse för den kemiska industrien är någon annan,
nämligen det tilltagande bruket av bomull. Denna, det
viktigaste av alla textilämnen, odlades och användes för
tygtillverkning i Indien sedan urminnes tider. Därifrån
spred sig denna odling till följd av Alexander den stores
fälttåg till Grekland och Italien samt småningom till de
övriga Medelhavsländerna. Bomullsspinnerier anlades
också i Väst-Europa särskilt i Holland och senare i
England, där bomullsindustrien vid slutet av 1700-talet nådde
en storartad blomstring. Denna befordrades i högsta grad
genom bomullsplantagerna i de nordamerikanska
kolonierna (efter 1783). Ingen industri har åstadkommit
så utomordentliga ekonomiska, sociala och politiska
omvälvningar som bomulls-industrien. Denna som
också spred sig till Sverige i början av 1800-talet
(Kullens spinneri i Lerums socken, Älvsborgs län),
fordrade dittills okända mängder av svavelsyra, soda och
klorkalk för blekning, färgning och tryckning av
bomullsvarorna. Svavelsyrebehovet tillfredsställdes genom den
nya blykammarprocessen, sodabehovet genom den
Leblancska metoden, som också levererade saltsyra, vilken
först var en högst besvärlig och skadlig biprodukt, men som
sedan användes för produktion av klorkalk. Vid denna tid
infördes också gasbelysningen, och vid tillverkningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
