Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Cellulosans landvinningar, kautschuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
dels äro konstsilkena föga hållbara i fuktigt tillstånd.
Konstsilket användes till dekorativa vävnader,
snörmakerier, draperier, möbeltyger o. s. v. i stor utsträckning.
Det brukas också för att eftergöra människohår och
tagel samt till förfärdigande av glödstrumpor för
Auerbelysning. Årsproduktionen uppgår till omkring 7,000 ton.
Såsom vi ovan sett, ha många olyckor inträffat på
grund av den eljest utmärkta celluloidens eldfarlighet.
Dess värre är det ej möjligt att taga bort denna egenskap
genom behandling med sulfhydrat, såsom fallet är med
cellulosanitrat. Men man har även här funnit en utväg.
Celluloidens stora eldfarlighet beror på närvaron av
cellulosanitrat, likasom svartkrutets stora eldfarlighet beror
på dess halt av kaliumnitrat. Man kunde ju tänka sig
att ett annat salt (eller rättare en annan ester) än
nitratet kunde besitta dess goda egenskaper utom
eldfarligheten och den därmed sammanhängande sprängverkan.
I stället för det starkast nitrerade bomullskrutet
cellulosatrinitratet C,H,O₂(NO,), kunde man finna en annan
ester, t. ex. av ättiksyra C.H₂O₂(CH,CO₂),
cellulosatriacetat. Den berömde franske kemisten
Schützenberger framställde denna förening 1869 genom att upphetta
cellulosa (bomull eller filtrerpapper) jämte
ättiksyreanhydrid till 180 grader. Detta acetat har, om det löses i
kamfer eller annat lämpligt lösningsmedel, celluloidens
förträffliga egenskaper, men saknar dess eldfarlighet.
Acetatet bär handelsnamnet cellit, dess celluloid,
ersättande kamferlösning, namnet sikoid, som först
framställdes av Arthur Eichengrün vid Elberfelder Farbenfabriken.
Sikoiden löser sig i kloroform och i aceton. Den
tillverkas huvudsakligen av Société industrielle de celluloide
i Paris. Med dess tillhjälp framställas oförbränneliga
kinematograf-filmer. Betydelsen av denna industri
framgår därav att (1911) årligen omkring 100 millioner me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
