- Project Runeberg -  Kemien och det moderna livet /
309

(1919) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Kemien och brödfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309
åtskilliga för de odlade växterna skadliga organismer i
jorden. För detta ändamål användes också
gasreningsmassa, d. v. s. kalk som fått ur lysgas upptaga åtskilliga
föroreningar, såsom sulfo-cyanider, ferrocyanider,
sulfider och sulfiter, som alla äro giftiga men efter vilkas
oxidation massan verkar såsom ett gödningsämne. För
samma ändamål användas också kalcium-karbid och rå
naftalin. Alla dessa medel böra strös ut en god tid före
sådden.
Fosforsyregödselmedlen ha i åtskilliga avseenden
motsatta egenskaper mot kvävegödselmedlen. De förra,
som bestå av kalcium-fosfat eller apatit, som är en
förening av ett kalciumfosfat med något fluorkalcium, eller av
i slagg förekommande föreningar av kalcium-fosfat med
silikat, äro alla mycket svårlösliga eller bliva det, så snart
de komma i beröring med markens kalkhalt, medan de
senare äro lättlösliga, ofta delikvescenta. Vidare verka
fosfaten huvudsakligen på växternas rotsystem, medan
kvävegödslingen mera gynnar utvecklingen av växternas
bladsystem än av andra växtdelar. De förra påskynda
mognandet, medan de senare fördröja detsamma. En
följd av fosfatens svårlöslighet är den, att de icke i
nämnvärd grad tvättas ut ur jorden av regnvatten. Detta
visade sig vid Rothamsted, där man under 55 år tillfört
fosfat såsom gödselmedel och bestämt den mängd som
bortförts av skördarna. Skillnaden borde utgöra
ökningen av jordens fosfathalt, såvida intet borttvättats av
cirkulerande vatten. En bestämning av markens fosfathalt
efter 55-års-perioden jämförd med en sådan utförd före
densamma visade att skillnaden inom försöksfelen var lika
med skillnaden mellan tillförd och bortförd fosforsyra.
Någon märkbar uttvättning hade således ej ägt rum
under den långa tiden. Man har all anledning att antaga
att fosforsyran upptages i växterna på det sätt att kol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 27 00:14:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemien/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free