Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Kemien och brödfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Thomasslagg erhålles vid användande av den basiska
processen för gjutjärnstillverkning. Den kan hålla ända
till 40 procent trikalciumfosfat. Den innehåller dessutom
en lika mängd kalk i överskott och vidare järnoxid till
bortåt 10 procent samt mindre mängder magnesia och
manganoxid. Dessutom innehåller den kalcium-silikat.
Alla dessa ämnen äro fördelaktiga för växtligheten.
Thomasslaggen verkar utmärkt när den är malen till fint
pulver. Detta siktas därför genom ett nät med 0,25
millimeters maskvidd det har visat sig ej vara av någon
avsevärd fördel att driva pulveriseringen längre.
Thomasslagg har ett synnerligen gynnsamt inflytande på tung
lerjord och torvjord. Leran erhåller en lättare kornig
eller trådig konsistens, mera motsvarande matjordens. På
sandjord är dess verkan mindre god men upphjälpes
genom tillsättande av kalisalter. Den verkar ganska
långsamt, maximieffekten anses vara nådd först omkring två
år efter dess tillsats till jorden.
En blandad kväve- och fosforsyre-gödsling gives av
benmjöl. Ben innehålla jämte 44 procent
trikalciumfosfat 28 procent kvävehaltiga föreningar, 10 procent fett och
5 procent kalciumkarbonat samt resten vatten, förutom
spår av magnesia och fluor. De lösas ytterst långsamt
och anses därför såsom nästan värdelösa för växterna.
Finmalas de, blir effekten bättre men nedsättes högeligen
genom fettet, som minskar lösligheten. Fettet extraheras
därför med petroleumeter och användes såsom fett av
ganska stort värde. Efter extraktionen äro benen porösa
och lätta att mala sönder till pulver, som tämligen snart
löses upp av kolsyran i jorden. Ännu snabbare går detta
om benen utkokas under högt tryck, då ej blott fettet,
utan även en god del av limämnet borttages ur dem.
Benmjöl har ungefär samma effekt som Thomasslagg. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
