Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Hushållningen med naturens skatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
guldet, vilket ju också under den senaste tiden ägt rum.
Till de ädla metallerna hör också platina, som oerhört
stigit i pris. Denna metall har fått en mycket stark
efterfrågan såsom katalysator för kontaktprocesserna och
emedan den användes för prydnadsföremål. Denna senare
användning har under kriget blivit strängt förbjuden i
ett stort antal stater. För kemisten är fördyringen av
platina, som, på grund av sin stora oangriplighet av
kemikalier, användes till deglar, destillationsapparater, skålar
m. m., synnerligen hårt kännbar. Man använder nu i
stället ofta guld och vissa legeringar ha föreslagits, såsom
illium, vilket består av 60,7 procent nickel och 31 procent
krom samt 2,1 procent av vardera koppar och volfram,
och I procent av vardera aluminium, silicium, mangan
och järn. Den ojämförligt viktigaste av alla metaller är
järnet. Även för detta ställde den inventering som
gjordes av geologkongressen i Stockholm 1910 ett ganska
ogynnsamt horoskop. Järnet förekommer emellertid
ytterligt ymnigt i naturen, i det att det utgör 4,2 procent av
jordskorpan (jfr sid. 38). Ett utomordentligt stort antal
järnmalmsförekomster av så låg halt att de för
närvarande ej löna sig att bearbeta, finnas i alla världsdelar. När
järnet börjar bli dyrare, kommer man att bearbeta dessa
fyndigheter. Men man kommer också att iakttaga större
sparsamhet vid brytningen och bearbetningen av malmen
och de färdiga järnsakerna komma att överdragas med
skyddande lager av emalj och av färg. Järnskrotet
tillvaratages redan ganska omsorgsfullt för framställning av
kvalitetsstål enligt Héroults elektriska metod. För övrigt
torde man komma att ersätta järn med aluminium för en
hel del konstruktioner. Även användning av cement har
delvis minskat järnbehovet.
Trots allt har hungern efter järn och kol
otvivelaktigt varit en mycket bidragande orsak till det stora världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
