Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bindväf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spp
Blodalbumin—Blodlutsalt
57
det defibrinerade blodet stelnar ej
vidare. Fibrin uppstår sannolikt
genom inverkan af ett ferment
(troligen bildadt af de hvita
blodkropparna) på ett i plasman
förekommande ägghviteartadt ämne,
fibrino-gen. Blodserum innehåller ägghvita
3—4!/2 % och globulin 0,8—4,6 %,
hvarför det stelnar vid uppvärmning,
samt dessutom salter och små
mängder af andra ämnen, såsom
drufsocker, urinämne, lecitin, fett, salter
m. m. De röda blodkropparna äro
af olika storlek hos olika slags djur,
cirkelformiga till ovala, skifformiga
och hoptryckta i midten. Deras
hufvudmassa utgöres af ett rödt
ämne, hämoglobin. De innehålla
dessutom vissa andra ägghviteämnen,
lecitin och kolesterin. Blod
användes som födoämne samt, i följd
af sin ägghvitehalt, till klarning af
sockerlösningar, till beredning af
ägghvita (fixeringsmedel vid tygtryck),
till blodlutkol o. s. v.
Blodalbumin. Se Ägghvita.
Blodfärgämne. Se Hämoglobin.
Blodlutkol, en till afiärgning af
lösningar använd kolvarietet, som
erhålles derigenom att intorkadt blod
kolas med ’/3 af sin vigt pottaska
och återstoden genom tvättning med
vatten noga befrias från kali.
Blodlutkol har ännu större affärgande
förmåga än benkol, men står i högt
pris.
Blodlutsalt, Bläsyradt kali,
benämnas dubbelsalter af cyankalium
med järncyanur (gult blodlutsalt)
eller järncyanid (rödt blodlutsalt). Det
gula blodlutsalts, K4 (CN)6 Fe,
beredes genom smältning af
pottaska, järnskrot och qväfvehaltigt
kol, som erhållits genom lindrig
kolning af intorkadt blod, läder- och
slagteriaffall, horn, hår, klöfvar o. d.
Efter afkylning utkokas massan med
vatten, lösningen silas och lemnas
att kristallisera. Råprodukten renas
genom kristallisering ur kokande
vatten. Vid inverkan af pottaskan
på qväfvehaltigt kol bildas
cyankalium och, då kolen innehålla
svafvel, äfven svafvelkalium och
svafvel-cyankalium, som med järnet gifva
svafveljärn. Smältan innehåller
derför icke blodlutsalt, utan cyankalium,
och blodlutsalt bildas först under
utkokningen, då cyankalium
angriper järnet och svafveljärnet [6KCN
+ Fe + 2H2O = K4(CN)6 Fe + 2K
OH +H2eller6KCN + FeS + H2O
= K4(CN)e- Fe + K SH + K OH].
Blodlutsalt kristalliserar i ljusgula
qvadratoktaedrar eller taflor, som
lätt kunna klyfvas i tunna skifvor
[K4(CN)6 Fe + 3 HflO]. Det är
luft-beständigt, icke giftigt samt löses i
2 del. kokande och 4 del. kallt
vatten. Dess lösning i vatten ger med
järnoxidsalter blåa fällningar af
berlinblått, med andra metallsalter hvita
fällningar, som utgöras af
dubbelsalter mellan cyanjärn och andra
cyanmetaller. Kopparsalter gifva
dock bruna fällningar af Cu(CN)6
Fe. I blodlutsalt kan järn icke
påvisas med vanliga reaktionsmedel,
såsom svafvelammonium och
alkalier. Genom smältning af
blodlutsalt bildas cyankalium, koljärn oeh
qväfgas. Genom inverkan af klor
eller oxidationsmedel på gult
blodlutsalt uppstår rödt blodlutsalt, K3
(CN)6 Fe, som bildar brunröda,
fyrsidiga prismer, lösliga i 4 del.
vatten. Lösningen fäller icke
järnoxidsalter, men ger med järnoxidulsalter
en blå fällning af turnbullsblått.
Såväl i gult som i rödt blodlutsalt
finnas, efter hvad man antager,
sammansatta radikaler, i det förra
ferrocyan och i det senare ferricyan, den
förra fyratomig och den senare
trea-tomig, bägge Fe(CN)6. Dessa
radikaler förenas på saltbildarnas sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
