Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bordiamant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Braunsab.weiggt^nt—Brommetaller
Braimsehweiggrönt kallas
blågröna, kopparhaltiga
anstrykningsfärger af olika sammansättning, dels
och hufvudsakligen berggrönt (se
d. o), ofta uppblandade med
arse-nikhaltiga färger, t. ex.
schwein-furthgrönt, dels äfven basisk
kopparklorid.
Bremerblått. Se Bergblått.
Bresilja, rödt färgstoft, som
utgöres af den raspade veden af
۾-scdpinia vesicaria.
Brike’tter kallas af all af träkol
eller stenkol, hvilka genom tillsats
af bindemedel (tjära, på senare
tider basiskt klormagnesium),
formning och prässning (kolning, om
tjära användes som bindemedel),
erhållit nödig hållfasthet för att kunna
användas till brännmaterial. Jfr
Oppler, »Die fabrikation der
kiinst-lichen brennstofie, insbesondere der
gepressten kohlenziegel» (1864),
Håbets, »De 1’agglomération des
eombustibles» (1870), och Gurlt,
»Bereitung der stenkohlenbrikettes»
(1880).
Britanniametall, en legering af
tenn (90 %) och antimon (10 %),
ofta innehållande smärre mängder
koppar och zink. Det är en
blåaktigt silfvérhvit metall, som föga
angripes af luft och mindre än
öfriga tennlegeringar af eura vätskor.
Den användes till husgeråd.
Brom (af grek. bromos, elak lukt)
ett icke-metalliskt grundämne, som
förekommer tillsammans med, men
sparsammare än, klor och upptäcktes
1826 af Balard. Den erhålles ur
moderluten efter raffinering af
koksalt, hvilken innehåller brom såsom
bromnatrium och brommagnesium.
Moderluten destilleras i blyretorter
med afpassade mängder brunsten
och svafvelsyra, hvarvid brom
öf-verdestillerar i form af en tung
mörkbrun olja. Brom är vid van-
lig temp. en lättrörlig, nästan svart
vätska af 3,2 eg. v., stelnar vid —
24°5 till en rödbrun kristallinisk
massa, utstöter i luften tjocka
brunröda ångor med intensiv, klorlik lukt
(deraf namnet), hvilka häftigt
angripa andningsorganen. Kpt. 58°6.
Brom är löslig i vatten.
Lösningen, som kallas bromvatten,
innehåller vid 5° 3,6 °/pbrom. Vid
-j- 4° kan man ur lösningen erhålla
ett kristalliserande hydrat, Br2-h
10H2O. I solljus sönderdelar brom
vatten, och dervid bildadt syre
verkar kraftigt oxiderande. Liksom
klor, verkar brom vid närvaro af
vatten oxiderande på organiska
ämnen, hvarför den bleker färgämnen
samt förstör smittoämnen och har
derför användts såsom
desinfektionsmedel på sjukhus. I alla
väsentligare kemiska förhållanden liknar
den klor, förenas med väte till
gasformig bromvätesyra, med
metaller till bromider och bromurer,
substituerar väte i organiska
föreningar o. s. v. Dess atomvigt,
som tecknar Br, är 79,75 och
antages vanligen till 80.
Brom användes företrädesvis till
preparat för fotografi och till
medicinskt bruk samt på laboratorier, vid
vetenskapliga arbeten. Den
tillverkas företrädesvis vido Stassfurth och
i Nord-Amerika. Ärliga
produktionen kan uppskattas till 250,000
kilo, hvaraf 4/s i Amerika. Priset
är 360 kr. per 100 kilo.
Bromider. Se Brommetaller.
Brommetaller, Bromider,
Brom-urer, kallas salter af brom vätesyran
eller föreningar mellan brom och
metaller. De äro i allmänhet
färglösa eller gula och oftast lösliga i
vatten; svårlösligt är brombly,
olösliga bromsilfver (svagt gul fällning)
och qvicksilfverbro mur. Lösningar
af brommetaller gifva derför med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
