- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
116

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fettsyra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

Finkelolj a—F j äder

Finkelolja benämnes en
blandning af alkoholer, hufvudsakligen
amyl- oeh butylalkohol, som till små
mängder bildas vid spritjäsning,
förekomma i orent bränvin och
erhållas vid spritberedning mot slutet
af destillationen. Denna olja är en
färglös vätska, med vidrig, till hosta
retande lukt, och användes till
beredning af fruktessenser. Den
förlänar bränvin obehaglig smak och
lukt samt kan borttagas derur genom
upprepade rektifieeringar eller
medelst filtrering genom träkol.
Närvaro af finkelolja i bränvin kan
upptäckas på lukten, om man låter
bränvinet långsamt afdunsta i en
flat skål. Sedan alkoholen
förflyktigats, luktar återstoden af finkelolja.
För bestämmandet af den mängd
finkelolja som finnes i bränvin,
destilleras ett prof, och destillatet
upptages i ren, koncentrerad
svafvelsyra, som med finkelolja ger en
mörk färgning, af hvars intensitet
halten bedömes. (Jfr Cronquist,
»Illustrerad ordbok», spalt 223). —
Finkelolja bildas företrädesvis, då
koncentrerade sockerlösningar jäsa
vid hög temperatur. Vid närvaro
af vinsyra uppstår icke finkelolja,
åtminstone icke amylalkohol,
hvarför denna alkohol ej finnes i vin.
Halten af finkelolja ökas mot slutet
af bränvinskampanjen, hvaraf det
vill synas som om stärkelsen i
potatisen under förvaring genomgår
förändringar, som gynna bildningen
af finkelolja. Möjligt är ock att
finkeloljorna bildas under inflytande
af bakterier.

Fisk, De olika fisksorternas
näringsvärde, som blifvit undersökt af
A. Almen (i »Nov. act. soc. scient.
Upsal.», 1877 II, och
»Näringsmedlens sammansättning, värde och
pris», 1879), synes af följande
tabell:

Fiskben 1. Hvalfiskbarder
utgöras af hornämne eller keratin.

Fixera, fästa, begagnas om
fästande af färgämnen på tyger, äfven
om fotografiska bilder.

Fix luft, gammal benämning
på kolsyra, som förr ansågs
förekomma i fast tillstånd i kolsyrade
salter.

Fjäder utgöres af hornväfnad,
keratin. Det färgande ämnet är ett
brunt färgämne, och nyanserna
synas i de flesta fall betingas af
fjäderns byggnad samt fysikaliska
förhållanden (interferensfenomen). I
de röda fjädrarna af Turacofåglarna
förekommer ett kopparhåltigt färg-

fiskmjöl
torkad



saltad




»
»

orensad



långa »
torsk »
lax
strömming »
sill
gädda »
torsk »
flundra »
aborre »
strömming »
lax »
makrill »
ål innehåller i %


73,6
53,2
24,6
20,o
11,6
13,7
8,2
8,6
14,5
10,0
12,8
12,i
11,7
8,9
albuminat

0,7
0,5
0,4
10,8
4,3
14,2

0,1
1,4
0,2
3,9
6,7
11,0
22,o
fett

8,7
10,6
17,8
13,2
10,7
10,4
0,6
0,8 ;
l,i
0,8
l,i
1,0
l,i
0,6
salter

17,0
25,7
47,2
46,0
33,4
28,4
46,1
45,5
58,o
44,0
48,9
46,9
42,9
35,2
vatten


lO.o
10,0
10,0
4O,o
33,3
45,o.
45,0
25,o
45,o
33,3
33,3
33,3
33,3
affall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemihlex/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free