- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
132

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgstofter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delar, hvarvid nya ämnen uppstå.
Så bildas af urinämne, CON2H4,
kolsyra (CO2) och ammoniak (2NH3)
derigenom att det upptager 1 mol.
H2O, af ägghviteämnen i första
hand peptoner och, genom dessas
sönderdelning under upptagande af
vatten, en mängd amidosyror,
leucin, tyrosin, m. fl., kolsyra,
svafvelväte, ammoniak, trimetylamin
o. s. v., vissa giftiga alkaloider
(likgift), och slutligen af
amidosyrorna ammoniak, feta syror, t. ex.
ättiksyra, smörsyra, valeriansyra,
fenoler, indol, vätgas och kolväten.
Förruttnelse eger rum både vid och
utan luftens tillträde, men
förhindras af alla omständigheter, som
störa bakteriers utveckling, således
låg och hög temperatur äfvensom
antiseptiska medel. Jfr
Antiseptiska medel, Bakterier och
Desinfektion.

Försilfring, ett föremåls
öfverdragning med en tunn hinna af
silfver. Trä, gips, sten o. d. kunna
försilfras med bladsilfver. Metaller,
som amalgameras med qvicksilfver,
kunna försilfras, om de öfverdragas
med silfveramalgam och derpå
brännas, hvarvid qvicksilfret förflyktigas
och silfret qvarstannar. På våta
vägen kunna metaller försilfras, om
de kokas med en lösning af 1 del
klorsilver, 4 del. vinsten och 4
del. koksalt. För galvanisk
försilfring användes en lösning af
cyansilfver-cyankalium, som erhålles
genom lösning af klorsilfver i
cyankalium. Försilfring på porslin sker
derigenom att porslinet belägges
med en blandning af fint fördeladt
silfver eller silfverkarbonat och
basiskt vismutnitrat, som inbrännes.
Glas kan försilfras derigenom att
metalliskt silfver utfälles ur en
lösning af silfveroxid i ammoniak med
flere reduktionsmedel, t. ex.
drufsocker, vinsyra, aldehyd och
nejlikolja. Sedan silfret utfallit och
öfverdragit glaset, afsköljes detta med
vatten, torkas och skyddas genom
ett fernisslager eller galvanisk
förkoppring. En mängd
försilfringsvätskor användas. Ett af recepten
(af J. v. Liebig) är följande: 10
gr, smält silfvernitrat löses i 200
kub.cent. vatten, hvarefter litet
ammoniak tillsättes, tills klar lösning
erhålles. Derefter tillblandas 450
kub.cent. natronlut af 1,035 eg. v. Den
dervid uppkomna fällningen af
silfveroxid försättes med ammoniak
till fullständig lösning och spädes
till 1,450 kub.cent. Man tillsätter
sedan så mycket af en lösning af
silfvernitrat, att en bestående
grumling bildas, hvarefter allt spädes till
1,500 kub.cent. Lösningen lemnas
derefter i lugn, tills den blifvit
fullständigt klar. Vid försilfring
blandas denna lösning med 1/6 till 1/8 af
dess volym af en lösning af 1 del
mjölksocker i 10 del. vatten,
hvarefter den anbringas på glaset, som
måste vara väl rengjordt.

Förtenning, metallers
öfverdragning med ett tunnt lager tenn.
Koppar, mässing och smidesjärn
rengöras väl och upphettas till
tennets smältpunkt. Sedan pågjutes
smält tenn och gnides omkring på
metallen medelst en med
salmiakpulver beströdd blånsudd.
Mässingsföremål, t. ex. knappnålar,
kunna förtennas genom att ett par
timmar kokas i förtennt kärl med
en lösning af renad vinsten
(cremor tartari) och granuleradt tenn
samt derefter poleras med kli eller
sågspån. Järnbleck betas först i
surt klivatten och utspädd
svafvelsyra, doppas sedan i smält talg och
derpå i smält tenn. Efter
upptagning ur tennet befrias plåten
från öfverflödigt tenn, genom slag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:38:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemihlex/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free