Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorimetri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koboltoxidulsalt—Kokpunkt
219
hydrat. Med syre ger oxidulen
salter, hvilka i vattenfritt tillstånd äro
blåa, men med kristallvatten röda.
De lösliga salterna fällas icke af
svafvelväte ur sur lösning, men
gifva med svafvelammonium en svart,
i utspädd klorvätesyra nästan
olöslig fällning af svafvelkobolt.
Lösningar af koböltsalter, som gjorts
sura med ättiksyra, gifva med
kaliumnitrit en gul fällning af
kalium-koboltoxidnitrit. (Se Koboltoxid).
Alla koboltföreningar gifva, vid
upphettning för blåsrör med borax eller
fosforsalt, blåa glasperlor.
Koboltoxidulsalt. Se
Kobolt-oxiduL
Köboltsafflör, orent
kobolt-arseniat, som erhålles genom
röstning af arsenikhaltiga
koboltmalmer, användes till porslinsmålning
och glasfärgning.
Koboltsolution, lösning af
koboltnitrat i vatten, användes på
laboratorierna som blåsrörsreagens
för pröfning på lerjord och
zinkoxid. Den förra färgas blå efter
genomfuktning med solutionen och
derpå följande glödgning, den
senare grön.
Köboltsulfat, Svafvelsyrad
Jco-boltoxidul, Co SO4 + 7 H2 O,
kobolt-vitriol, kristalliserar i stora,
mörkröda kristaller och användes till
framställning af andra
koboltpreparat.
Koboltultramarin, Koboltblått
(se d. o.).
Kochenilj, de genom
indopp-ning i hett vatten dödade, i solen
eller på varma plåtar torkade
honorna till en i Mejico inhemsk
sköldlus, Coccus Cacti, som-lefver
på olika arter af slägtet Opuntia.
Kochenilj odlas, utom i Mejico,
äfven i Vestindien, på Teneriffa och
Madeira samt i Algeriet. Den inne-
liåller ett vackert rödt färgämne (se
Kar min).
Kodein, en alkaloid, C± 8H? XNO 3,
som finnes till 0,i—0,5 % i opium
och bildar färglösa, i hett vatten
lättlösliga, i kallt svårlösliga
prismer.
Kohobéring benämnes den
operation, genom hvilken ett destillat
hälles tillbaka i destillationskärlet
för att ytterligare få inverka på
retortåterstoden.
Kökoséter erhålles af
kokos-oljetvål, om dennas lösning
sönderdelas med en syra och de
afskilda feta syrorna lösas i alkohol
samt lösningen mättas med
saltsyregas. Den vid tillsats af vatten
erhållna etern har lukt af renetter
och användes till beredning af
konstgjord konjak.
Kokosplja, fett, som erhålles
genom prässning eller utkokning af
kokosnöt (öocos nucifera). Den har
isters konsistens, smälter vid 20°—
25°, härsknar lätt och saponifieras
lätt af alkalier. Deraf bildad tvål
kan qvarhålla betydliga mängder
vatten, till fördel för fabrikanten,
men till skada för konsumenten.
Kokosoljan utgöres af glycerider till
palmitin-, laurin- och myristinsyra.
Kokpunkt, den temperatur, vid
hvilken en vätska kokar, d. v. s.
genom hela sin massa förvandlas
till ånga. Kokpunkten är beroende
af barometertrycket, högre vid högt
barometerstånd och lägre vid lågt.
Den anges derför alltid vid normalt
barometertryck, 760 millim. För
bestämningen af kokpunkten
upphettas en vätska i en liten, men
långhalsad destillérkolf, som är
försedd med en fint graderad
termometer. Termometerns
qvicksilfverreservoar får icke vara i beröring
med själfva den kokande vätskan,
utan måste hållas strax ofvan ytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
