Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Mjölk
les en fettfattig mjölk, kallad
tjärnmjölk. Kaseinet forekommer löst i
mjölken, men koaguleras genom löpe
och syror. Komjölk bildar dervid
sammanhängande kofvor, men
qvinnomjölk mera finkorniga och luckra
fällningar, till följd hvaraf den
senare mjölken är lättsmältare.
Huruvida denna olikhet beror på olika
varieteter af kasein eller af andra
omständigheter är icke bekant. Då
mjölken lemnas åt sig själf, surnar
den, dels genom inverkan af ett deri
förekommande enzym, som genom
kokning kan göras overksamt, dels
genom utifrån inkomna bakterier.
Dervid bildas af mjölksockret
mjölksyra, och samtidigt koaguleras
kaseinet samt utfaller sä, att vätskan
stelnar och en svagt gulaktig, sur
vätska, survassla, afskiljer sig.
Mjölksyrejäsningen stannar, så snart
halten af mjölksyra stigit till 4 % ;
sedan förändras smörfettet, hvarvid
flyktiga feta syror frigöras och
meddela mjölken en vidrig lukt och
smak. Då färsk mjölk blandas med
löpe, afskiljes ost, och den derifrån
skilda vätskan, söt vassla,
innehåller, jämte salter och små
mängder ägghvitekroppar, hufvudsakligen
mjölksocker. Afdunstas den till
torrhet, erhålles i återstod missost.
Salterna i mjölk utgöras till större
delen af fosfat och klorider af kalium,
kalcium, natrium och magnesium.
Äfven små mängder järn finnas i
mjölken.
Genom afdunstning af mjölk i
luftförtunnadt rum vid låg
temperatur samt återstodens blandning
med socker och inpackning i
hermetiskt slutna bleckdosor beredes
kondenserad mjölk. Den mjölk, som
före eller kort efter förlossningen
afsöndras, utmärkes af stor rikedom
på ägghvita och kallas rämjölk.
Procentiska sammansättningen af
mjölk m. m. framgår af följande
tabell:
salter
0,7
0,8
0,7
0,6
0,6 ’)
2,5
0,6 ’)
0,2
’) dessutom 0,3 % mjölksyra, 2) och 22 % rörsocker,
mjölksocker
5,o
4,7
5,o
3,5
3,4
15,4
16,3
4,6
4,8
fett
3,5
3,6
0,8
25,7
1,2
15,7
11,0
0,2
3,0
bumm
0,5
1,5
3,5
3,8 17,8 12,3 0,8 1,0 -
kasein a
3,0
4,6
asta ämnen
12,7
15,8
10,0
33,6
9,4
51,4
74,3
6,7
11,0
vatten i
87,3
84,2
90,0
66,5
90,6
48,6
25,7
93,3
89,0
komjölk...................,.__
råmjölk........................
skummjölk.....................
grädde........................
tjärnmjölk.....................
kondenserad mjölk .........
dito med socker ............
vassla...........................
qvinnomjölk i medeltal ._.
Mjölk är utsatt för förfalskning,
företrädesvis genom spädning med
vatten. Då komjölkens eg.v.
varierar mellan 1,029 och I,os8, kan man
upptäcka utspädningen genom
areometrar (galaktometrar, laktometrar,
laktodemimetrar o. s. v.)y hvarvid
dock är att märka att mjölken får
högre eg. v., om grädden genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
