Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pergamentpapper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
Propionsyra—Pfcyalim
rent tillstånd bildar färglösa
kristaller. Det är olösligt i kall alkohol,
men löses i alkohol af 45°. Öfver
55° sönderdejas dot. I vatten
sväller det till en klisterlik massa samt
sönderdelas i lecitin, eller dess
sönderdelningsprodukter, och andra
ämnen, möjligen cerebrin. Protagon
innehåller 66,4 % kol, 10,7 % väte,
2,4 % qväfve och I,o7 % fosfor.
Propiönsyra, CH3-CH2CO2H,
fet syra, som förekommer i svett,
i garfvarbark, träättika m. m. och
som erhålles genom inverkan af
jodvätesyra på mjölksyra
(oxipro-pionsyra) och af kali på cyanetyl
(CH3CH2CN). Det är en färglös
vätska med genomträngande lukt,
påminnande om ättiksyrans. Den
kan i alla förhållanden blandas med
vatten och stelnar icke vid — 21°.
Eg. v. 0,996. Kpt. 141°. Salterna
äro kristalliserbara.
Protemämnen. Se
Ägghviteämnen.
Protokatékusyra,
C6H3(OH)2CO2H,
(CO2H:OH:OH = 1:3:4),
dioxibenzoesyra, bildas af en stor
mängd växtämnen, då de
sönderdelas med alkalier. Syran
kristalliserar i färglösa nålar, smpt 199°,
samt sönderdelas vid torr
destillation i pyrokatekin och kolsyra.
Dess lösning i vatten antager vid
tillsats af järnklorid en intensiv,
blågrön färg. Protokatekusyran är
modersubstansen till ett mycket stort
antal organiska föreningar, af hvilka
flere förekomma i växtriket, t. ex.
vanillin och veratrumsyra.
Provence olja [pråva’ngs.]. Se
Olivolja,
Prässjäst, uttvättad och från
öfverflödigt vatten befriad jäst, som
dels erhålles som biprodukt vid
bränvinsbränniflg och dels
tillverkas i särskilda fabriker, genom od-
ling af jästsvamp i passande
näringsvätskor. Lämpligaste
näringsvätskan är mäsk af kornmalt och råg,
hälst sådana sorter, som äro rika
på ägghviteämnen. Äfven är det
fördelaktigt att tillsätta mäsk af
potatismjöl och något svafvelsyra.
Man sammanrör 3 del. fint skrotad
råg och 1 del krossadt kornmalt
med vatten och höjer blandningens
temp. till 60—65° genom tillsats
af kokhett vatten eller inledande
af ånga. Efter 5—6 timmar
tillblandas svafvelsyra (’/2—1 % af
skrotets mängd), utspädd med
vatten. Till den afsvalnade mäsken
hälles derefter ljumt vatten, hvari
man uppslammat prässjäst eller
öljäst (1 % af skrotets vigt), och man
låter jäsningen ega rum i
öfvertäckta jäskar vid 25°—28°. Efter
8—12 timmar har ett tjockt skum
bildat sig, hvilket sedan borttages
och tryckes genom en fin hårduk.
Ur den så frånsilade vätskan
afsätter sig jästen och bildar på kärlets
botten ett lager, från hvilket den
ofvan stående vätskan afhälles.
Jästen röres sedan upp med vatten,
hvartill man blandat potatismjöl
(ungefär 4—5 % af skrotets mängd),
och får afsätta sig, hvarefter jästen
ännu en gång tvättas. Slutligen
uppsamlas jästen i en dubbel säck
och blir genom prässning befriad
från vatten. Man kan äfven för
borttagandet af vattnet använda
centrifugalmaskiner eller filtrérprässar.
Efter utprässning knådas massan
och delas i klumpar af passande
vigt. Man erhåller af 100 del.
skrot 12—18 del. prässjäst med
50—60 % vattenhalt. Prässjäst är
föga hållbar och förvaras bäst i
svala, ej fuktande rum. Jfr
Stammer, »Die branntweinbrenneri».
Ptyalin, ett i saliv förekommande
diastatiskt ferment, som förvandlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
