Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINA.
Ballad. *
Tni sin bädd alltrc’n i hafvets vatten,
1 den kalla, frusen höstsol gått:
Och#deröfver, bredt af Modren Natten, .
. * * *
Dimmans täcke svällde tungt och grått*
Öfvcr våg och skog
Vindens vaggsång drog,
Döende, omkring det gamla slott*
Der vid fenstret i sin sorgsna kammar,
Drömmande och blek, en flicka står.
Sista gnistan i dess öga flammar,
Stelnad bäfvar der ännu en tår.
Blicken upp mot skyn
Till en sträng Försyn
Med en qväfd, upprorisk klagan går.
Hör, det klappar! Hör, det hviskar: «Lina!»
Och hon vaknar, Niobe, igen*
«Säg mig ej, att vindens suckar hvina,
Edwards stämma känner jag nog än*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>