Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missbrukad kvinnokraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställning hämmat hennes arbetsenergi utåt. 1 fråga
om bestämd yrkesduglighet har detta varit ett
verkligt hinder. Men seden har däremot alltid tillåtit
kvinnan att ägna sig åt t. ex. musik, diktning och
konst. Varje tid äger något hedrat kvinnonamn, som
vittnar om att kvinnan utan hinder från allmänna
meningen skulle kunnat nå det högsta på de områden,
där hon nu i regeln förblivit dilettant, ifall verkligen
hennes anlag inneburit konstnärsskapets möjlighet.
Samtidigt ha ju män inom överklassen, vilka även
behandlat sin andliga produktion som bisak — och
vilka likaledes utan tanke på förvärv kunnat ägna
sig åt densamma — nått konstnärsskapet?
Allra mest bevisande är, att just på de områden,
där seden anvisat kvinnan hennes egentliga
verksamhet, uppfostran och hemmets ordnande, där äro
männen de nyskapande, de, som givit de
reformatoriska uppslagen och som haft de geniala idéer, vilka
medfört nya metoder och nya stilar. Till och med
inom kokkonsten är det mannen, som är uppfinnaren.
Och i fråga om den första barnavården var det en
man — Rousseau — som hos kvinnorna återväckte
hågen att fylla den mest instinktiva modersplikten!
Men, svarar man, kvinnans uppfostran och
verksamhet ha dock hittills alltid fört hennes tankar in i
de gamla hjulspåren och ensidigt riktat hennes känsla
på hemmet och familjen. Först nu, sedan hon fått
en mindre trång synkrets och icke längre hämmas
genom ett ensidigt kvinnoideal, sedan varje kvinna
får utveckla sin säregna individualitet, först nu kan
man säga, att hennes skaparkraft och förmåga av
initiativ verkligen erhålla användning. Man glömmer då
att klostren under mer än tusen år frikallade
kvinnorna runt om i Europa från hemmets och familjens
band. Och under denna tid var det helt visst ofta just
de ypperst begåvade, de mest personligt utvecklade
kvinnorna, vilka efter livets strider sökte friden i
klostret. Inga fördomar hindrade dem att där ägna
sig åt vetenskap, konst och litteratur och de gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
