Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missbrukad kvinnokraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen bildad man torde vilja erkänna, att han
saknar heder och personlighet, emedan han ej med
knytnävarna eller vapnen avgör sina enskilda tvister.
Men han vidhåller ännu i de flesta fall, att för hans
nation är det enda värdiga sättet för självhävdelse, det
enda möjliga medlet att bevara sin individualitet som
nation, att medels den råa styrkan lösa sina konflikter.
D. v. s. just det medel, som de bildade individerna
inom nationen flinna för sig själva ovärdigt!
Denna inkonsekvens röjer samma oförmåga att
skilja känslan från dess hävdvunna uttryck, som våra
förfäder visade i fråga om självhämnden.
Differentiering, mångfald, individualisering är
kulturens följd. Ju rikare denna mångfald är, såväl folken
som de enskilda emellan, dess rikare blir kulturen.
Men utvecklingen av de väsentliga dragen hämmas
nu, bland annat av militarismens tryck. När den tid
kommer, då folkens krafter icke längre utnyttjas av
penningväldet eller utsugas av rustningarna, då skall
man kunna tala om en rik individualisering av deras
kultur, en djup nationalisering av deras känslor. Man
skall då icke anse det »fosterländskt» att de muskler
och hjärnor, som kunna arbetat för landets odling, i
stället slitas i blödande trasor på grund av en
tvistefråga, vilken en mellanfolklig skiljedom kunnat avgöra.
Men man skall anse det som fosterlandsförräderi att
ej giva hela folkets ungdom en rik och självständigt
tillägnad bildning; att låta landets vetenskapsmän,
uppfinnare, konstnärer och diktare stupa i kampen
för tillvaron; att låta härliga minnesmärken förfalla
och offentliga platser förfulas; att tillstädja
affärsmännen att ödelägga vår naturs skönhet och vårt
klimat. Den patriotiska harmen skall då bli lika het
vid någon sådan yttring av fosterlandsförräderi, som
den nu blir, när ett tvivel uttalas rörande
nödvändigheten av ett militäranslag.
Vi närma oss en sådan förädling av
fosterlandskänslan. Ty trots alla reaktioner, all urartning, dem
kulturhistorien vittnar om, så finnes dock inom dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
