Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deles främmande i min tankegång, som gjort att ingen
av mina motståndarinnor ens snuddat vid det, som för
mig är det avgörande argumentet: den psykiska
begränsningen.
Man har mot mig åberopat Sonja Kovalevsky som
vittnesbörd om, att stora känslor och ett stort snille
kunna förenas.
Detta har även jag framhållit.
Men ingen av alla mina yttre erfarenheter har i
den grad givit klarhet och fasthet åt min uppfattning
av kvinnofrågan, som den omständigheten, att jag på
nära håll sett detta det största kvinnosnille, vårt sekels
senare hälvt frambragt.
Har man redan glömt A. Ch. Lefflers biografi över
henne? En biografi som, trots det ensidiga i vissa
synpunkter, dock med levande sanning uppenbarar:
huru Sonja Kovalevskys livsförhållanden — som dotter,
maka, mor och älskande kvinna — fingo sin tragik,
sin mer eller mindre djupa konflikt just genom
oförenligheten, icke av geni och kärlek, men av en stor
genial produktion med de kvinnliga livsområdenas
plikter och omsorger ?!
Sonja Kovalevsky var själv den första att
framhålla detta. Hon, som i ungdomen käckt bröt sin
lans med Spencer för kvinnans rättigheter — med
George Eliot till prisdomare; hon, som vid den
tidpunkten var »övertygad att ha den ovedersägliga
sanningen» på sin sida — hon blev genom sitt livs
erfarenheter alltmer viss: att den djupaste synpunkten
var den, som Spencer förfäktade.
Hon kände var dag hur otillräcklig hon var för
tillvarons vardagsuppgifter, för de medel genom vilka
lycka skapas åt ens närmaste. Hon greps ibland av
hat mot hela sin andliga utveckling, som hindrat henne
att leva livet. Hon kände ej blott likt m: me Staél,
som gärna velat ge sitt snille för m: me Recamiers
skönhet. Nej, Sonja var mycket mer slösande: hon
bedyrade hundra gånger, att hon skulle kasta hela
sin litterära begåvning till vem som ville ta upp den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
