Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflytanden, dessa små, fina, knappt märkbara
inflytanden, genom vilka den ena kvinnogenerationen
efter den andra, som mödrar och husmödrar, byggt
upp de ömhetskänslor, de pliktbegrepp, den
offervillighet, som sedan fått sitt strålande uttryck i den
stora mänskliga handlingen eller skapelsen.
George Eliots hela produktion är en enda
uppenbarelse av hennes livsåskådning, som på det etiska
området överförde den stora lagen om energiens
oförstörbarhet. Varje handling erhåller långvariga och vitt
omkring sig gripande följder. Det val, som man varje
stund i varje litet förhållande träffar, dessa val dana
karaktären, avgöra typen, modifiera känslorna. Om
jag under vardagen väljer så, att jag sviker högre
plikter; om jag vänjer mig att försumma vissa plikter,
om jag alltid ger efter för vissa stämningar, då bära
sedan detta val, dessa vanor, denna eftergivenhet sin
frukt i mitt livs stora ögonblick. Och mitt öde står
obevekligt framför mig, med nödvändighet danat av
alla de följder, dem min första eftergift — för vad som
då syntes som en ofarlig svaghet — småningom
medfört. Det blir de val, de vanor, de stämningar, dem
generaboners män och kvinnor följt, som bilda de
tusen fina trådarna i de band, vilka hålla hop ett
samhälle och rädda ett folk i farans stund. För George
Eliots livsåsikt var således det framför annat viktiga,
att varje liten by i världen skulle ha en Mrs Poyser,
som med sin varma moderlighet och sin sunda
levnads-vishet vidgade sin omgivnings hjärtan och klarade
deras hjärnor; en Dolly Winthrop, som vid sitt breda
bröst ägde rum också för det moderlösa barnet; som
kunde konsten att med mjuka händer förbinda djupa
sår; som med »the milk of human kindness» mättade
fattiga och rika och som sålunda i var och en av de
outvecklade själarna stärkte godhetens makt.*
George Eliot själv visste att hon, med sitt ömtåliga
samvete, aldrig skulle mäktat sin produktion om hon
varit sliten mellan tvenne pliktområden. Men hon
*Se Adam Bede och Silas Marner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
